Nytt mättorn i Lüntenskogen: forskning om klimatpåverkan påbörjad!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Universitetet i Münster deltar i ett innovativt klimatforskningsprojekt med ett nytt mättorn i Lüntenskogen.

Die Universität Münster beteiligt sich an einem innovativen Projekt zur Klimaforschung mit einem neuen Messturm im Lüntener Wald.
Universitetet i Münster deltar i ett innovativt klimatforskningsprojekt med ett nytt mättorn i Lüntenskogen.

Nytt mättorn i Lüntenskogen: forskning om klimatpåverkan påbörjad!

Regionförbundet Westfalen-Lippe (LWL) har i samarbete med universitetet i Münster byggt ett nytt mättorn i Lüntenskogen i stadsdelen Borken. Med en höjd på cirka 30 meter är tornet tänkt att ge ett avgörande bidrag till forskning om klimateffekter av återvätningsåtgärder. Dr. Georg Lunemann, chef för LWL, och andra projektpartners besökte detta innovativa torn, som är en del av ett unikt forskningsprojekt i den klimat- och biologiska mångfaldsorienterade skogsgården Ammeloe.

Huvudmålet med projektet är långsiktig mätning och utvärdering av klimateffekterna i ett hårt dränerat skogsområde. Regionen kännetecknas av istidens sanddyner, fuktig hed och myriga sänkor. Detta projekt syftar till att gradvis förvandla Lüntenskogen till en naturlig hedskog med en hög nivå av biologisk mångfald. Detta inkluderar att höja grundvattennivåerna med cirka 40 centimeter för att återställa värdefulla våtmarksmiljöer.

Teknik och metodik

Mättornet kommer att utrustas med högkänsliga sensorer som registrerar data om koldioxid, metan, vattenånga och andra klimatrelevanta variabler med en frekvens av tio gånger per sekund. Virvelkovariansmetoden som används möjliggör exakt och kontinuerlig registrering av gasutbytet mellan skogen och atmosfären. Denna metod bygger på teorin att vertikala flöden av droppar och partiklar i luft som skapas av turbulens är avgörande för att mäta energi-, vatten- och spårgasutbyte rapporterar att metoden möjliggör direkt mätning av energi-, vatten- och spårgasutbyten.

Förutom att mäta växthusgaser i skogsenheten kommer tornet även att registrera vindhastighet, luftfuktighet, strålning, nederbörd och markparametrar som temperatur och luftfuktighet. Resultaten lovar ett värdefullt bidrag till den vetenskapliga diskussionen och bör dokumenteras i internationella specialistpublikationer. Projektet är unikt i världen eftersom det undersöker både förhållandena före och efter återvätning.

Vetenskapligt stöd och mål

Vetenskapligt stöd ges av LWL naturhistoriska museet och Institutet för landskapsekologi vid universitetet i Münster. De data som genereras av detta projekt är inte bara viktiga för regionen, utan kan också få långtgående konsekvenser för global klimatforskning. Fokus ligger särskilt på att dokumentera CO₂-lagringskapaciteten i den återställda skogen.

Med det nya mättornet i Lüntenskogen sätter LWL och universitetet i Münster en viktig milstolpe inom miljöforskning och klimatvetenskap. Detta initiativ främjar inte bara lokal biologisk mångfald, utan skapar också ett värdefullt utrymme för erfarenheter och insikter när det gäller att hantera klimatförändringarnas utmaningar.