Nytt test från Mainz University Medicine: Post-COVID-diagnos förenklad!
Forskargruppen vid Mainz University Medicine utvecklar ett innovativt test för att diagnostisera post-COVID-syndrom.

Nytt test från Mainz University Medicine: Post-COVID-diagnos förenklad!
Den 2 april 2025 kommer ett forskarlag från Mainz University Medical Center att presentera ett nyutvecklat test för uteslutningsdiagnos av post-COVID syndrom (PCS). Högt Mainz universitetsmedicin Testet, baserat på ett frågeformulär och omfattande data från Gutenberg COVID-19-studien, möjliggör snabbare diagnostik inom primärvården. Denna studie inkluderade över 900 personer och dokumenterade långvariga symtom hos ungefär en tredjedel av patienterna med känd SARS-CoV-2-infektion.
Aktuella hydreringsstörningar, såsom trötthet eller koncentrationssvårigheter, är vanliga symtom i samband med PCS. Intressant nog rapporterade 25% av kontrollgruppen utan tidigare infektion också liknande långtidssymtom. Det nyutvecklade testet validerar dessa resultat och förväntas vara tillgängligt via en webbapplikation. Mammutprojektet är av stor betydelse inte bara för allmänläkare, utan även för medicinsk personal, eftersom diagnosen PCS idag är en kostsam uteslutningsdiagnos.
Huvudsakliga risker och aktuella siffror
Robert Koch-institutet uppskattar att 6-15 % av befolkningen lider av de långsiktiga konsekvenserna av COVID-19-sjukdomen. PCS är därför direkt kopplat till effekterna av pandemin, som fortfarande märks fyra år efter sin topp. Högt Medicinsk tidskrift Miljontals människor är drabbade, varav 10-20% av dem som tillfriskna lider av syndromet.
Orsakerna till PCS är olika och sträcker sig från viral persistens och autoimmuna reaktioner till mitokondriell dysfunktion. Denna komplexitet gör diagnos och terapi avsevärt svårare eftersom specifika biomarkörer saknas och de patofysiologiska mekanismerna fortfarande undersöks. Innovativa metoder inom telemedicin skulle dock kunna underlätta tillgången till specialiserade terapier.
Långsiktig forskning och utmaningar
Forskare betonar behovet av ytterligare forskning för att utforska de exakta mekanismerna för PCS. RKI framhåller att många studier har genomförts under pandemin utan kontrollgrupper, vilket begränsar resultatens validitet. Aktuella undersökningar visar att frekvensen av långa covid-symtom varierar mellan 5 % och 12,7 %, beroende på källan och de definitioner som används.
Trots ökande immunitet i befolkningen fortsätter det medicinska samfundet att uppleva en hög förekomst av lång covid. Detta väcker frågor om återinfektionernas roll, särskilt som symtomatiska infektioner fortfarande kan öka. På lång sikt kvarstår oron för covid-19-patienters hälsa, eftersom sjukdomar och komplikationer har visat sig förekomma oftare än hos influensapatienter.
Sammantaget måste läkare och forskare nu arbeta nära tillsammans för att möta utmaningarna med PCS. Utvecklingen av enkla diagnostiska verktyg och lämpliga terapeutiska tillvägagångssätt kan vara avgörande för att hjälpa drabbade patienter och minska belastningen på sjukvården.