Freiburgs kulturarkiv: Från DDR-arvet till dagens utbildningsoffensiv!

Freiburgs kulturarkiv: Från DDR-arvet till dagens utbildningsoffensiv!

Freiburgs kultur- och reklamhistoriska arkiv (KWAF) tar ett betydande steg för att bevara DDR:s historia. Sedan starten har den varit hemvist för nästan all DDR:s illustrerade press och ger därmed en djup inblick i denna tids vardag och reklamhistoria. Initiativet till att grunda arkivet lanserades i mitten av 1980-talet av Dirk Schindelbeck och historikerna Rainer Gries och Volker Ilgen. På den tiden ansågs inte bevis på vardaglig materiell kultur värda att samlas in, vilket gör projektet desto mer anmärkningsvärt. Arkivets innehav utökades genom arv från reklamproffs och privata inköp, vilket skapade en omfattande samling som inkluderar historiska reklamtidningar och damtidningar från båda tyska delstaterna.

Särskild betydelse fick arkivet genom projektet ”Propagandahistoria för de två tyska staterna i jämförelse mellan 1949 och 1971/72”, som finansierades av DFG från 1992 till 1997. Detta projekt gjorde det möjligt att skaffa vardagliga källor som är ovärderliga för historiska studier. Ett stort antal DDR-titlar som "NBI", "Free World", "Das Magazin" och "Der Eulenspiegel" ingår nu i arkivet. Denna samling är avsedd att hjälpa till att göra rättvisa åt vardagshistoria såväl som historisk reklam i tysk-tysk historia.

Inflytande av historieverkstadsrörelsen

Skapandet av KWAF påverkades av historieverkstadsrörelsen, som är särskilt dedikerad till frågor som rör vardagslivets historia och mentalitet. Schindelbeck har intensivt arbetat med reklams roll i mentalitetens historia i Väst- och Östtyskland. Reklam ses inte bara som ett instrument för att tillfredsställa behov, utan också som ett narrativt verktyg för tidsandan och som ett propagandainstrument som har en djup inverkan på sociala strukturer.

År 2023 beslutade Schindelbeck att donera arkivinnehållet för populära tidskrifter och specialisttidningar till Freiburgs universitetsbibliotek. Denna donation säkerställer att samlingen inte går förlorad och är tillgänglig för allmänheten. Mindre samlingar, såsom reklambroschyrer, finns kvar i Schindelbecks privata arkiv. Denna överlåtelse stärker ytterligare samlingens vetenskapliga och kulturella relevans.

Kulturhistoria och dess betydelse

Studiet av kulturhistoria, särskilt i förhållande till DDR, inkluderar inte bara eliten, utan betonar också den allmänna befolkningens livsverklighet. Som Volker Braun konstaterade på 1980-talet stod människor i centrum för SED-politiken, vilket är av stor betydelse i många kulturhistoriska analyser. Historiker analyserar olika sociala och kulturella grupper, och betonar den praktiska aspekten av kultur, vilket betonades av Karl Marx.

I DDR var kulturhistoria ett ofta eftersatt forskningsfält eftersom kulturella verkligheter ofta kolliderade med SED-ledningens självbild. Forskare som Joachim Streisand arbetade med DDR:s kulturhistoria, men kunde ofta inte slutföra projekt. Detta visar hur viktigt det är att presentera en differentierad kulturhistoria för DDR som fångar samhällets komplexa kopplingar och dess kulturella berättelser.

Kulturpolitiken i DDR hade hög prioritet eftersom den var djupt rotad i det tyska kulturlandskapet. Den tjänade både till att stödja konsten och att utöva politisk makt, även om olika berättelser som omskolning, odling av högkultur och populärkultur alltid präglades av motsättningar. En omfattande analys av dessa element är nödvändig för att förstå de mänskliga sambanden i samhället vid den tiden och för att överbrygga klyftan i tysk kulturhistoria.