Demokratiutbildning: Nyckelämne i lärarutbildningsdiskussionen i Heidelberg

Demokratiutbildning: Nyckelämne i lärarutbildningsdiskussionen i Heidelberg

Den 10 april 2025 ägde rum på Heidelbergs pedagogiska universitet den 3:e Heidelberg Education Policy Discussion (HbG) ägde rum. Evenemanget hade rubriken "Skola i spänningsområdet mellan partipolitisk neutralitet och attityd". Syftet var att diskutera vikten av demokratifostran, där deltagare från utbildning, politik och samhälle fick säga sitt. I sin inledande keynote påpekade Stephan J. Kramer, ordförande för Thüringer Office for the Protection of the Constitution, behovet av att lärare tar en tydlig ställning mot antidemokratiska strömningar utan att förlora sin partipolitiska neutralitet.

Kramer betonade att utbildning även innefattar politisk utbildning, vilket är väsentligt för eleverna. Detta följdes av en paneldiskussion modererad av vetenskapsjournalisten Armin Himmelrath. Bland debattanterna fanns Sabine Barth, Dr Havva Engin, Robert Feil och Dr Christian Mühleis. Det rådde enighet om att demokratifostran spelar en särskilt central roll idag och att lärare är avgörande för att förmedla värderingar. Rektor professor dr Karin Vach betonade universitetets ansvar för att kvalificera framtida lärare och betonade relevansen av sådana utbildningspolitiska diskussioner.

Demokratifostran som en uppgift för samhället i stort

Hur Kvalitetsoffensiv för lärarutbildningen beskriver, är demokratifostran en uppgift för alla skolor och inte bara för politiska klasser. Det gäller alla typer av skolor, från grundskolor till yrkesskolor. Statsförfattningarna kräver utbildning av unga i frihetens och demokratins anda, och statens skollag slår fast det tydliga mandatet att fostra demokrati.

Utbildnings- och kulturministerkonferensen har formulerat tre förhållningssätt till demokratiundervisning i skolan: demokratiundervisning i politiska lektioner, demokratiundervisning som tvärvetenskaplig undervisningsprincip och demokratiundervisning som skolprincip. Dessa tillvägagångssätt främjar ett öppet undervisningsklimat och sociala värderingar som tolerans, samtidigt som de stödjer elevernas deltagande i beslutsfattande och sociala lärandeprocesser.

Demokratiutbildningens utmaningar

Konceptet med Universitetet i Trier illustrerar att demokratifostran alltmer blir en sociopolitisk och pedagogisk utmaning. Aspekter som ökningen av antisemitiska handlingar och brott, osäkerheten orsakad av coronapandemin och spridningen av falska nyheter och konspirationsberättelser är några av de utmaningar som lärare ställs inför.

Projektet "ADiLA – Active for Democracy Education in Teaching", som startade den 1 mars 2023 och finansieras av Federal Ministry for Family, Senior Citizens, Women and Youth, syftar till att stärka demokratiutbildning som en tvärsektionsuppgift i lärarutbildningen vid universitetet i Trier. Pedagogiska universitetet i Heidelberg planerar också en specialistdag om demokratifostran den 16 maj. Syftet här är att ge ny kraft åt lärarutbildningen för att ge framtida lärare de verktyg de behöver för att genomföra demokratiundervisning.

I detta sammanhang är också modulen ”Grundläggande frågor i utbildningen” och tilläggsbeviset ”Utbildning för demokrati” viktiga. Eleverna får också möjlighet att bli aktiva och vidareutbilda sig på festivalen mot rasism i maj. Offentliga föreläsningar under rubriken "Våga vara mer demokratiska" är också planerade till juli 2025.