Digitalt jordbruk: en frisk fläkt för småföretag!

Digitalt jordbruk: en frisk fläkt för småföretag!

I samband med att främja digitaliseringen inom jordbruket lanserades forskningsprojektet ”Digitala värdekedjor för hållbart, småskaligt jordbruk” (DiWenkLa). Detta projekt, av Universitetet i Hohenheim och Nürtingen-Geislingen University of Economics and Environment (HfWU), har som mål att stödja små jordbruksföretag i digitalisering. Framför allt bör konkurrenskraften, hållbarheten och djurens välfärd i dessa företag ökas. Samtidigt uppmärksammas faran för att små och medelstora företag kan hamna på efterkälken i digitaliseringen.

Några av metoderna som undersöks som en del av detta projekt inkluderar användningen av drönare för tidig upptäckt av växtsjukdomar och användningen av autonoma robotar för att exakt plantera unga grönsaksplantor. Användningen av artificiell intelligens (AI) för att beräkna foderbehovet för betesdjur visar digitaliseringens potential. Dessa moderna teknologier är inte bara avsedda att spara resurser, utan också att förbättra djurens välbefinnande och minska driftskostnaderna.

Projektdetaljer och genomförande

DiWenkLa består av 14 delprojekt som undersöker olika alternativ för digitalisering för mindre företag. En avgörande aspekt av detta projekt är anpassningen av marknadstillgängliga lösningar för att minimera förvärvskostnaderna. Samarbete mellan företag föreslås också, jämförbart med konceptet med en maskinring. Särskild uppmärksamhet ägnas konsumenternas ökande krav på djurens välbefinnande och hållbarhet.

Ett centralt ämne är foderförsörjningen till högpresterande kor i linje med deras behov och prestation, med stöd av instrument som analyserar fodrets kvalitet och planerar kompletterande utfodring. Användningen av optiska sensorer på drönare möjliggör också tidig upptäckt av växtsjukdomar, medan AI bidrar till riktad kontroll av skadedjur. Speciellt multifunktionella robotar, som Phoenix, planterar unga plantor exakt och på ett sätt som skyddar jorden.

Projektet finansierades med cirka 5,5 miljoner euro och avslutades i februari 2025. För att genomföra det har 11 institutioner vid University of Hohenheim, 20 jordbruksföretag och många andra affärspartners samlats.

Aktuella utmaningar och statliga initiativ

Digitalisering är inte bara en möjlighet, den för också med sig utmaningar. De Federala jordbruksministeriet (BMEL) formar aktivt ramvillkoren för digital transformation inom jordbruket. Det noteras att digitalisering ökar hållbarhet och produktivitet inom lantbruket samtidigt som det underlättar arbetsprocesser.

Djupanalyser visar att digitaliserade processer kan leda till lägre användning av gödsel, bekämpningsmedel och energi. Digitala applikationer som väderappar och drönare förbättrar både jordbearbetning och skördemetoder. Dessutom möjliggör utfodringsrobotar och klimatkontrollsystem betydande framsteg inom djurskydd och miljöskydd.

Ministeriet har redan vidtagit åtgärder för att bygga ut digital infrastruktur på landsbygden och främja användningen av geospatial och väderdata. Lokaler avsedda för försöksytor är avsedda att testa tekniska lösningar och stödja digital transformation. Åtgärder för att vidareutbilda och utbilda jordbrukare genomförs också för att effektivt kunna använda dessa nya tekniker.

I ett bredare perspektiv visar den digitala transformationen att den inte bara redan är integrerad i många företags administration och redovisning, utan också driver på förbättringen av skötseln av åker- och gräsmarker. På samma sätt visar Österrike hur Ministeriet för jordbruk, regioner och turism främjar aktivt digitalisering med initiativ och innovationsgårdsprojekt.

Överlag visar digitaliseringen inom lantbruket stor potential för att öka effektiviteten och nå hållbarhetsmål, där både stöd till företag och tillgång till ny teknik spelar en central roll.