Hengstberger Symposium i Heidelberg: Filosofi i vetenskapens fokus

Hengstberger Symposium i Heidelberg: Filosofi i vetenskapens fokus

Hengstbergersymposiet med titeln "Construction and Experiment: Philosophical Method in Kant and German Idealism" kommer att äga rum vid universitetet i Heidelberg från 1 till 4 september 2025. Detta symposiet är tillägnat filosofins vetenskapliga natur och kommer att samla ett 40-tal experter. Förutom kända talare kommer även unga forskare att vara närvarande för att belysa ämnet i detalj.

Symposiet arrangeras av Dr Jelscha Schmid, akademisk rådgivare vid Ruperto Carola Philosophical Seminar, och Dr Simon Schüz, forskningsassistent vid Institutet för filosofi vid Rheinland-Pfalz tekniska universitet Kaiserslautern-Landau. Båda fick Hengstberger-priset 2024, som årligen delas ut till tre unga forskare eller team av forskare för att ha genomfört ett tvärvetenskapligt symposium vid Heidelberg International Science Forum. Priset är försett med 12 500 euro.

tysk idealism och dess huvudpersoner

Symposiets fokus är tysk idealism, en filosofisk rörelse som växte fram i Tyskland i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Denna rörelse utvecklades från Immanuel Kants verk på 1780- och 1790-talen. Den tyska idealismen är nära kopplad till det romantiska tänkandet och upplysningens revolutionära politiska idéer. Kants filosofi, monumental under denna period, begränsar kunskapen till objekt av möjliga erfarenheter och postulerar att verklighetens sanna natur förblir okända för oss. Denna begränsning tolkades av hans efterträdare, inklusive Johann Gottlieb Fichte, Georg Wilhelm Friedrich Hegel och Friedrich Wilhelm Joseph Schelling, som en utmaning för en mer omfattande epistemologi.

Fichte förkastade Kants begrepp om "saken i sig" och hävdade att subjektivitet är källan till den yttre verkligheten. Däremot konstaterade Schelling att det inte finns någon skillnad mellan idealiska och verkliga representationer. Hegel utvecklade i sin tur begreppet absolut ande och betonade betydelsen av historia och intersubjektivitet i sin filosofi. Hans inflytande på filosofiska diskussioner kan märkas än idag.

Symposiet syftar till att undersöka mottagandet och tillägnandet av vetenskapliga metoder i denna klassiska tyska filosofi. Särskilt betonas funktionen av det konstruktiva och experimentella förhållningssättet. Evenemanget kommer att äga rum övervägande på engelska och kommer att ge en plattform för både unga vetenskapsmän och etablerade akademiker som vill engagera sig i ämnena tysk idealism.

En tvärvetenskaplig diskurs

Den tyska idealismen är inte bara en teoretisk utan också en historisk rörelse, som efter Kant kallas postkantiansk idealism. Denna era formade inte bara filosofin i Tyskland, utan hade också ett inflytande i USA, särskilt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Här sökte en intellektuell elit nya svar på sin tids utmaningar och fann dem i de tyska idealisternas tankar.

Föreläsningarna och diskussionerna som en del av Hengstbergersymposiet syftar till att illustrera den pågående relevansen av denna filosofiska rörelse och att lyfta fram de metodologiska ansatser som är av central betydelse för förståelsen av filosofins naturvetenskapliga natur. Med en kombination av etablerade tänkare och fräscha perspektiv kommer detta symposium att ge ett värdefullt bidrag till den aktuella filosofiska debatten.