Hjärtfibros ökar: Nya fynd räddar liv!
Forskarlag från universitetet i Freiburg och KIT avkodar hjärtfibros med hjälp av nya metoder för att förbättra diagnostik och behandling.

Hjärtfibros ökar: Nya fynd räddar liv!
Hjärtfibros är en progressiv sjukdom som leder till bildandet av bindväv i hjärtmuskeln. Detta har allvarliga konsekvenser för pumpens prestanda och kan leda till störd elektrisk signalöverföring. En nyligen genomförd studie av universitetet i Freiburg och Karlsruhe Institute of Technology (KIT) har visat att hjärtfibros avsevärt kan bidra till hjärtarytmier, som kan vara särskilt farliga vid fysisk ansträngning. Högt UTRUSTNING Förståelsen av elektrisk ledningsförmåga vid hjärtfibros har hittills inte undersökts tillräckligt.
Forskargruppen använde datorbaserade modeller och digitala tvillingar för att fördjupa sina resultat. Optisk avbildning och 3D-datormodeller av mushjärtan visade att den fibrotiska vävnaden fungerar som ett "lågpassfilter" på elektriska signaler. Detta kan leda till bromsad eller blockerad överföring av elektriska impulser. Detta är särskilt relevant för arytmogen kardiomyopati, en genetisk hjärtmuskelsjukdom som ofta förekommer hos unga människor.
Arytmogen kardiomyopati
Arytmogen kardiomyopati (ACM) är en genetisk sjukdom i hjärtmuskeln som kännetecknas av fibrofettvävnad i myokardiet. Detta tillstånd kan leda till ventrikulära arytmier och plötslig hjärtdöd, som t.ex NCBI beskriver. Tidigare antaganden om att höger kammare primärt var påverkad har visat sig vara för smala. Den vänstra ventrikeln kan också påverkas.
Diagnosen av denna sjukdom är ofta multiparametrisk, med specifika kriterier utvecklade av internationella expertkommittéer. Behandlingen syftar till att förhindra plötslig hjärtdöd och lindra symtomen på hjärtsvikt. Möjliga behandlingsalternativ inkluderar implantation av en defibrillator, läkemedelsbehandlingar och kateterablation.
Diagnos av hjärtarytmier
Läkare ställer ofta en preliminär diagnos av hjärtarytmi baserat på symtom. Viktiga faktorer är förekomsten av hjärtklappning och de omständigheter under vilka de börjar och slutar. Olika diagnostiska procedurer används för att exakt bestämma typen och orsaken till arytmier. Ett elektrokardiogram (EKG) är det vanligaste sättet att registrera de elektriska signalerna som utlöser hjärtslag, rapporterar MSD.
Långtidsövervakning av hjärtrytmen kan utföras med hjälp av bärbara EKG-maskiner som kan användas under perioder från 24 timmar till två veckor. I vissa fall kan en implanterbar inspelningsenhet till och med vara nödvändig för att diagnostisera sällsynta och farliga arytmier.
Kombinationen av moderna forskningsresultat om hjärtfibros och etablerade diagnostiska metoder för att upptäcka hjärtarytmier skulle kunna vara till stor nytta för klinisk praxis. Riktade stresstester är avgörande för diagnos, särskilt hos patienter med arytmogena kardiomyopatier, och hjälper till att optimera diagnos och behandling.