Unga forskare i rampljuset: 50 000 euro för briljanta idéer!

Unga forskare i rampljuset: 50 000 euro för briljanta idéer!

Den 17 oktober 2025 börjar förberedelserna för Unga forskares vetenskapsdag 2025 som äger rum den 22 oktober 2025 på Ulm University. Evenemanget öppnar 16.30. i multimediarummet N27 och erbjuder unga forskare möjligheten att presentera sina forskningsprojekt i form av en science slam. Finansieringsmöjligheter på upp till 50 000 euro erbjuds för de bästa idéerna, vilket gör denna vetenskapsdag till ett av de mest unika evenemangen i Tyskland.

En speciell höjdpunkt kommer att vara Dr. Jan-Martin Wiarda, en känd vetenskapsjournalist, som gästföreläser. Dess tema, "Akademisk frihet i tider av politisk osäkerhet", kommer säkerligen att uppmuntra deltagarna att reflektera över utmaningarna för akademisk frihet och hur dessa kan påverka forskningen. Evenemanget äger rum för femte gången och erbjuder en plattform för att främja kreativitet och innovativ styrka bland unga forskare.

Priser och nätverkande

Konkurrensen är tuff och priserna är attraktiva: vinnaren på första plats kan se fram emot 50 000 euro, medan vinnaren på andra plats kommer att tilldelas 30 000 euro. Juryn består av styrelseledamöter i ProTrainU junioracademy. Denna höga finansieringsnivå är ett tecken på det engagemang som här visas för unga forskare.

Efter programmet har deltagarna möjlighet att prata med varandra och knyta värdefulla kontakter på nätverkseventet. Mötet är särskilt exklusivt, där 15 deltagare har chansen att träffa Dr. Ersätter Jan-Martin Wiarda direkt. De verkställande direktörerna för ProTrainU, Clarissa Gobiet och Dr. Cornelia Estner, finns tillgängliga för att svara på alla frågor. Mer information om evenemanget finns på Ulm Universitys hemsida: www.uni-ulm.de/scienceday.

Vetenskapsjournalistikens roll

Fokus för evenemanget är ingen slump, eftersom vetenskapsjournalistik spelar en central roll i kommunikationen mellan vetenskap och samhälle. Som det federala ministeriet för forskning, teknologi och rymd (BMFTR) betonar, främjar vetenskapskommunikation utbyte mellan vetenskap, samhälle, näringsliv och politik. Dessutom bidrar oberoende och högkvalitativ vetenskapsjournalistik till att bevara demokratin. Vetenskapsjournalistiken är dock alltmer under press på grund av utmaningarna med digital transformation.

BMFTR är aktivt engagerad i att stärka oberoende vetenskapsjournalistik och har därför initierat Science Journalism Innovation Fund. I samarbete med Joachim Herz Foundation och Science Press Conference (WPK) kommer åtföljande forskning att genomföras, vars resultat kommer att utveckla evidensbaserade lösningsstrategier för vetenskapsjournalistik. Ett särskilt fokus ligger på utvecklingen inom generativ artificiell intelligens, som erbjuder både utmaningar och nya tillvägagångssätt för vetenskapsjournalistik.

Projekt som "Augmented Science Journalism II" vid Science Media Center (SMC) syftar till att göra forskningsresultat och verktyg tillgängliga för praktiker. Nätverksplattformar som #FactoryWisskomm erbjuder utrymme för såväl utbyte av aktörer som diskussioner om lösningar och innovationer inom vetenskapskommunikation. Dessa initiativ för hållbar vetenskapskommunikation är avgörande för att upprätthålla dialogen mellan discipliner i framtiden.