Kämpa mot hat på internet: Tyskland i yttrandefrihetens skugga!
Ny studie från University of Mannheim avslöjar hur tyskar och amerikaner uppfattar och vill reglera hatretorik på nätet.

Kämpa mot hat på internet: Tyskland i yttrandefrihetens skugga!
I en aktuell internationell studie om åtgärder mot hat på internet av prof. Dr. Richard Traunmüller och kollegor från University of Mannheim undersöker åsikten om regleringen av hatretorik i både Tyskland och USA. Undersökningen av över 2 500 personer visar på betydande skillnader i uppfattningen och acceptansen av inskränkningar i yttrandefriheten. Enligt forskningen, publicerad i tidskriften PNAS Nexus, leder högre nivåer av uppfattat hatinnehåll på sociala medieplattformar till ett större stöd för regulatoriska åtgärder.
Deltagarna i studien exponerades för åtta olika dialekter på sociala medier, allt från ofarliga till hatiska. Över 70 % av de tillfrågade i Tyskland och mer än 60 % i USA stöder begränsningar av yttrandefriheten, särskilt när det gäller extrema förolämpningar eller uppmaningar till våld. Samtidigt finns det dock ett anmärkningsvärt motstånd mot konsekvenser i den icke-digitala vardagen. Omkring en tredjedel av tyskarna och nästan hälften av amerikanerna avvisar långtgående konsekvenser för extrema hatretorik.
Uppfattningar och tolerans
Det som är särskilt slående är det höga godkännandet av plattformsåtgärder: över 95 % av de tillfrågade i Tyskland stöder sådana åtgärder för att bekämpa extremt hatretorik. Det finns dock en tydlig partiskhet inom gruppen där människor är mer toleranta mot hatretorik från sin egen grupp än från andra grupper. Dessa resultat understryker bristen på social konsensus om problematiskt innehåll och dess reglering.
Denna diskussion underblåses ytterligare av den aktuella debatten om juridiska åtgärder mot misstänkta hatinlägg i Tyskland. En CBS-show "60 Minutes" diskuterar användningen av utredare för att åtala hatretorik på Internet. J.D. Vance, USA:s vicepresident, kritiserar skarpt tyska bestämmelser om yttrandefrihet och varnar för en urholkning av de transatlantiska förbindelserna. ”Kriminaliseringen av språket” ses som problematisk.
Konsekvenser för rättsläget
Rapporteringen och juridiska åtgärder leder till ramaskri i politiken. FDP-politikern Wolfgang Kubicki beskriver sökningar där mobiltelefoner och bärbara datorer konfiskeras som "auktoritära övergrepp". Han hävdar att sådana handlingar kan undergräva förtroendet för grundlagen. Särskild uppmärksamhet är också det faktum att Elon Musks företag
Med detta i åtanke kommer det att bli strängare regler för onlineföretag och sociala medier enligt lagen om digitala tjänster (DSA) från och med juli 2023. När den nya uppförandekoden ska göra det lättare att upprätthålla dessa regler finns det spänningar mellan EU och teknikföretag, som ofta inte följer de nya reglerna.
Utvecklingen i hanteringen av hatretorik och de därtill hörande juridiska och politiska konsekvenserna väcker komplexa frågor om yttrandefrihet och sociala mediers roll i dagens diskurs. Debatten är dock långt ifrån avgjord och det sociala klimatet är fortfarande spänt.