Kämpa för akademisk frihet: Tyskland säger Nej till påtryckningar!

Kämpa för akademisk frihet: Tyskland säger Nej till påtryckningar!

Den 28 mars 2025 publicerade Alliance of Science Organisations och den federala utbildnings- och forskningsministern ett gemensamt uttalande som betonade akademisk frihet som en väsentlig del av liberala, demokratiska samhällen. Detta uttalande belyser växande oro för det tryck som vetenskapen står inför i olika regioner i världen. Vetenskapens frihet och internationellt utbyte är högljudda uni-freiburg.de avgörande för sociala och ekonomiska framsteg.

I detta sammanhang hänvisades även till ”Bonn-deklarationen om forskningsfrihet”, som antogs 2020. Denna deklaration understryker forskningsfrihetens centrala roll i det europeiska forskningsområdet. I denna förklaring har ministrar för högre utbildning i det europeiska området för högre utbildning förbundit sig till värdena akademisk frihet, akademisk integritet och institutionell autonomi. Alliansen välkomnar denna utveckling eftersom den ses som ett viktigt stöd för akademisk frihet.

Internationellt stöd till forskare

Den gemensamma förklaringen understryker också vikten av internationell rörlighet för forskare, vilket gynnar alla inblandade. Tyskland lyfts fram som en attraktiv plats för forskning och innovation, inte minst på grund av den garanterade akademiska friheten och de omfattande ramvillkoren. Avsikten är tydlig: Tyskland vill säkra och ytterligare utöka sin attraktionskraft för utmärkta vetenskapsmän.

En central fråga i denna deklaration är också skyddet av forskare som inte längre kan arbeta fritt i sina hemländer. För att uppnå detta mål anses det nödvändigt att stärka det internationella samarbetet inom områden som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och social rättvisa. Den globala krisen kräver ett intensivt och fritt samarbete från alla stater.

Övervakning av forskningsfrihet

Dessutom föreskriver Bonn-deklarationen en kontinuerlig övervakning av situationen för forskningsfrihet. Prof. Dr. Peter-André Alt, ordförande för den tyska rektorskonferensen (HRK), betonar behovet av politiskt stöd för akademisk frihet och kräver att denna frihet inte ska begränsas av politiska motiv. HRK:s president driver också på för politiska åtgärder för att försvara den akademiska friheten, eftersom många forskare i många länder är i akut risk eller förföljs. I Tyskland finns ett åtagande att erbjuda skydd och framtidsutsikter för forskare i riskzonen, särskilt genom program som "Academy in Exile" och "Scholars at Risk".

HRK-senaten uttryckte nyligen sin bestörtning över statens våld i Iran, där studenter och forskare också drabbas. Dessutom har åtgärder vidtagits i Tyskland för att öka medvetenheten om de faror och repressalier som universitetsmedlemmar utsätts för. I många länder, som Ryssland, utsätts vetenskapen alltmer för politiskt förtryck, vilket sänder en farlig signal till det globala forskarsamhället.

Enligt 2023 Academic Freedom Index upplever över 50 % av världens befolkning en nedgång i akademisk frihet. I 22 länder sker betydande försämringar jämfört med för tio år sedan. Endast fem länder har noterat förbättringar. HRK har därför lanserat en kampanj tillägnad att stödja forskare i riskzonen, kallad #ResearchersAtRisk.

För att övervinna denna globala utmaning är det väsentligt att Tyskland, som en del av ett starkt europeiskt forskningsområde med internationella partners, bidrar till att lösa akuta problem. Det gäller i synnerhet ämnen som freds- och konfliktforskning samt biomedicinska frågor.