Klimatförändringar: Växter hittar sätt att beväpna sig mot torka!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Universitetet i Heidelberg forskar om hur växter reagerar på klimatförändringar genom hormoner som abscisinsyra.

Die Universität Heidelberg erforscht, wie Pflanzen durch Hormone wie Abscisinsäure auf Klimawandel reagieren.
Universitetet i Heidelberg forskar om hur växter reagerar på klimatförändringar genom hormoner som abscisinsyra.

Klimatförändringar: Växter hittar sätt att beväpna sig mot torka!

Torra perioder och intensivt solljus har betydande effekter på växter som är i riskzonen för överdriven vattenförlust. Motåtgärder innebär ett komplext samspel av biologiska processer. Ett viktigt inslag i sammanhanget är växthormonet abscisinsyra (ABA), som produceras i olika växtorgan som löv, rötter och mogna frukter. Det spelar en avgörande roll i växternas svar på vattenbrist genom att aktivera skyddsceller, även kända som stomata, och uppmuntra dem att stänga sina porer för att spara vatten. Högt Universitetet i Heidelberg Aktiveringen av cysteinsyntaskomplexet i kloroplasten främjar ABA-biosyntes och sedan tillslutningen av porerna.

Cysteinsyntaskomplexet består av två enzymer och utvärderar olika signaler för att aktivera skyddscellerna. Dessa signaler inkluderar bland annat näringsämnet signalsulfat och en liten proteinmolekyl som transporteras från roten till skottet så fort jorden torkar ut. Dessutom producerar stark ljusintensitet ett visst växthormon, vilket också påverkar aktiveringen av komplexet. Forskningsresultat visar att ämnesomsättningen i kloroplaster aktivt reagerar på stresssignaler och styr anpassningar till miljöförhållanden.

Anpassningsmekanismer och forskning inom växtbiologi

En annan intressant aspekt är utvecklingen av en speciell Arabidopsis-växt som bättre klarar torka i jorden utan att påverkas i tillväxten. Dessa framsteg är särskilt viktiga som insatser för att utveckla nya strategier för att förbättra grödors motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Forskningsarbetet kring detta finansierades bland annat med stöd av den tyska forskningsstiftelsen och publicerades i facktidskriften "Nature Communications".

ABA:s roll för att reglera växternas reaktioner på stress är väl dokumenterad. Förutom att stänga stomata, hämmar det växttillväxt och fröns groning. Dessa egenskaper gör den till en viktig antagonist av hormoner som auxiner och gibberelliner, som stimulerar tillväxten. Fynden om ABA förklaras i samband med klimatförändringarnas utmaningar, där extrema väderhändelser som översvämningar, hagel och torka starkt påverkar växternas anpassningsförmåga. Växtforskning.

Utsikter för framtida forskning

Trots framsteg finns det fortfarande många öppna frågor om de mekanismer genom vilka växter känner och reagerar på miljöförhållanden. Klimatförändringarna tvingar forskare att bättre förstå de molekylära komponenterna som vattenbrist skapar. Vilka signaler använder växter för att reagera på torka eller översvämningar? Möjliga signaler inkluderar ändrade hydrauliska parametrar och spänning i xylem.

Den unika förmågan hos växter att aktivt kontrollera sina svar på abiotiska påfrestningar undersöks ytterligare genom avancerade forskningsmetoder såsom genomomfattande studier och AI-drivna analyser. Målet är att bättre förstå de kompromisser växter måste göra för att svara på stress och hur dessa anpassningar kan påverka andra vitala processer. Mer information om dessa utvecklingsprocesser och deras utmaningar finns på hemsidan Växtforskning.