Artificiell intelligens: fara eller hopp för vår mentala hälsa?

Artificiell intelligens: fara eller hopp för vår mentala hälsa?

Artificiell intelligens (AI) påverkar i allt högre grad människors vardag och väcker många frågor, särskilt när det gäller psykisk hälsa. En nyligen höll paneldiskussion på Marsilius Kolleg vid Heidelbergs universitet tog upp detta ämne och fokuserade på effekterna av AI på självbild och sociala relationer. Både möjligheter och utmaningar förknippade med digital teknik diskuterades i detalj. Särskilt i samband med covid-19-pandemin, som har försvårat tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster för många människor, ses användningen av AI som ett potentiellt sätt att förbättra mentalvården. Enligt en rapport av econstor.eu År 2021 fanns det över 150 miljoner människor som levde med psykisk ohälsa i WHO:s europeiska region.

Diskussionen om bördorna av digital övervakning och automatiserade beslutsprocesser var ett centralt ämne för evenemanget. Experterna, inklusive Michael Gertz, Julia Peters och Svenja Taubner, lyfte fram de olika perspektiven och presenterade potentialen för AI i diagnostik och behandling av psykiska sjukdomar. Exempel på användning är tidig upptäckt av symtom och stöd till terapeutiska processer.

Gränser och potential för AI

Evenemangen som en del av serien "Marsilius kontroversiella" riktar sig specifikt till en bred publik för att diskutera samhällsrelevanta frågor på ett tvärvetenskapligt sätt. Ett mål är att bjuda in människor att aktivt delta i diskussioner om AI:s inverkan på mental hälsa. Modereringen var av direktörerna för Marsilius Kolleg, Prof. Dr. Friederike Nüssel och Prof. Dr. Michael Boutros, tog över och främjade dialogen mellan olika vetenskapliga kulturer.

Men utmaningarna med att använda AI diskuterades också i en ny WHO-studie. Detta belyser brister i användningen av AI inom mentalvård och forskning. Studien lyfter fram metodologiska och kvalitativa brister i användningen av AI i forskning om psykiska störningar mellan 2016 och 2021, med ett tydligt fokus på depressiva besvär och schizofreni. I många fall förblir användningen av AI obalanserad, och det finns betydande luckor i förståelsen av hur AI också kan användas för att undersöka andra psykiska problem, som rapporterats av vem.int nämns.

Ett annat nyckelresultat i WHO-studien är att AI-tillämpningar ofta är komplexa och, om de används felaktigt, kan de leda till förvrängningar och felaktiga resultat. Metodologiska brister som otillräcklig datavalidering och bristande riskvärdering har identifierats som hämmande faktorer som skulle kunna försvåra praktisk implementering av AI. Det saknas transparent rapportering om AI-modeller, vilket påverkar reproducerbarhet och samarbete mellan forskare.

WHO/Europas handlingsplan för 2023 till 2030 erkänner behovet av innovation inom prediktiv analys genom big data och AI. Med tanke på de utmaningar och möjligheter som artificiell intelligens erbjuder inom mental hälsa är det fortfarande viktigt att fortsätta främja och fördjupa dialogen mellan vetenskap och samhälle.