Skepsis i Tyskland: Förtroendet för USA minskar dramatiskt!
Skepticismen i Tyskland mot USA växer i takt med att EU-toppmötet diskuterar säkerhet och försvar.

Skepsis i Tyskland: Förtroendet för USA minskar dramatiskt!
Den tyska befolkningen är allt mer skeptisk till USA. Endast 10,0 procent av de tillfrågade anser att Tyskland kan lita på USA. Detta värde har sjunkit drastiskt jämfört med 2023, då det var 29,7 procent. Denna trend är särskilt tydlig inom partipreferenser, som en undersökning av Universitetet i Freiburg visar.
De största skillnaderna kan ses bland väljargrupperna: endast 9,4 procent av CDU/CSU tror på ett pålitligt partnerskap, medan endast 3,8 procent av SPD delar denna uppfattning. Däremot stöder 54,1 procent av AfD-väljarna ett närmare samarbete med USA, vilket visar en motsatt trend. Siffrorna tydliggör också hur olika åsikter om samarbetet med Ryssland finns inom partilandskapet.
Ökat stöd för europeiska försvarsinitiativ
Debatten om militärt samarbete i Europa förstärks av geopolitisk osäkerhet. På torsdag träffas EU-länderna i Bryssel för ett särskilt toppmöte för att diskutera vapenvila i Ukraina och investeringar i upprustningen av Europa. Mot bakgrund av ryska hot och USA:s allierades minskande tillförlitlighet krävde Ursula von der Leyen att försvaret skulle stärkas. ZDF rapporterar att europeiska länder spenderade totalt 457 miljarder dollar på försvar 2024, nästan hälften av USA:s utgifter på 968 miljarder dollar.
En strategisk förstärkning av militär kapacitet är särskilt nödvändig när det gäller att stödja Ukraina. Ronja Kempin från Science and Politics Foundation betonar att Europa är "blindt" utan USA:s kapacitet. För att förbättra dina egna färdigheter planeras redan projekt som "European Sky Shield Initiative" och "Elsa"-programmet. Samtidigt skulle den tillfälliga stationeringen av amerikanska medeldistansmissiler i Tyskland från 2026 kunna tolkas som en del av svaret på hotet från Ryssland.
Europeisk säkerhetsstrategi och framtida utmaningar
EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) är kärnan i dessa ansträngningar. Enligt uppgifter från Europaparlamentet GSFP har utvecklats snabbt de senaste åren, särskilt efter Rysslands attack mot Ukraina den 24 februari 2022. Denna politik omfattar inte bara krishantering, utan också skyddet av unionen och dess medborgare.
Den europeiska vapenmarknaden är ineffektiv, då över 80 procent av vapen upphandlas nationellt, vilket resulterar i höga kostnader och bristande interoperabilitet. EU har börjat gå samman i multinationella projekt som FCAS (nya stridsflygplan) och MGCS (nya huvudstridsstridsvagnar), samtidigt som strukturerna för att integrera EU-styrkor avstannar.
Stödet för en gemensam europeisk armé bedöms olika bland väljarna. Medan 85,8 procent av de gröna och 81,0 procent av SPD stöder ett sådant samarbete, stöder AfD endast 23,2 procent. Denna diskrepans visar på de olika uppfattningarna om behovet av gemensamma försvarsinsatser i en tid då strukturförändringar och ökade satsningar på försvaret krävs.