Duvor i testet: Följer de sina kamraters blickar?
Forskare vid universitetet i Konstanz analyserar duvors gruppbeteende för att dra slutsatser om kognitiva förmågor.

Duvor i testet: Följer de sina kamraters blickar?
Forskargruppen ledd av Fumihiro Kano och Mathilde Delacoux från universitetet i Konstanz undersökte duvors gruppbeteende för att förstå hur dessa fåglar följer sina kamraters blickar och vilken påverkan gruppstorleken har på detta beteende. Detta sker inom ramen för begreppet "gaze following", som beskriver hur både djur och människor följer sina följeslagares blickar för att dela deras uppmärksamhet och få information. Denna intressanta forskningslinje har sitt ursprung i psykologen Stanley Milgrams arbete, som forskat om "quorum"-effekten hos människor, enligt vilken individer följer blicken på en grupp över en viss gruppstorlek.
Tidigare studier av blickar som följde hos fåglar har ofta begränsats till par. Teamet från University of Konstanz valde duvor för sina experiment eftersom dessa fåglar lever i stora grupper och det är fördelaktigt för dem att följa andras blickar, särskilt när de söker föda. Försöken ägde rum i en högteknologisk ladugård i Möggingen vid Bodensjön, där duvorna delades in i två grupper. Den ena gruppen fick ögonkontakt med ett rörligt föremål, medan den andra gruppen inte kunde. Ett sofistikerat kamerasystem registrerade duvornas huvudrörelser i realtid och möjliggjorde en exakt analys av deras beteende.
Inflytande av gruppstorlek
Forskarna genomförde experimenten med olika gruppkonstellationer, varvid 1, 3, 5 eller fler duvor kunde observera föremålet. Resultaten visade att duvor faktiskt följer sina kamraters blickar, men i mindre utsträckning än många andra fågelarter. För en enskild duva var sannolikheten för att andra duvor skulle följa efter låg. Först när flera duvor tittade åt samma håll tenderade andra att gå med. Intressant nog kunde ingen kvorumeffekt upptäckas; det fanns inget minsta antal duvor som var nödvändigt för att utlösa denna effekt. Snarare var det en linjär ökning: ju fler duvor tittade åt samma håll, desto fler duvor följde efter.
Mathilde Delacoux uttryckte dock försiktighet med tolkningen av dessa resultat. Hon förklarade att duvornas beteende kunde kännetecknas av knä-ryk-reaktioner, utan några bevis på djupare kognitiva förmågor, som att byta positioner för att bättre se föremålet. Forskningsresultaten tyder på att duvor baserar sitt beteende starkt på antalet blickar från sina kamrater och betonar vikten av gruppforskning för att förstå djurens sociala beteende.
Kognitiva förmågor hos djur
Forskning om kognitiva förmågor hos djur har ökat under de senaste decennierna och omfattar en mängd olika mentala förmågor, såsom inlärning, problemlösning och objektigenkänning. Alla djurarter, inklusive fåglar, däggdjur, reptiler och insekter, uppvisar kognitiva förmågor som är avgörande för deras överlevnadsstrategier och beteende i miljön. Nyligen genomförda studier visar att vissa fågelarter, som korpar och skator, är kapabla att använda verktyg, något som en gång ansågs vara en mänsklig förmåga. Dessa färdigheter är avgörande för att hitta mat, undvika fara och navigera effektivt i sin miljö.
Med sitt arbete kastade Delacoux och hennes team inte bara ljus över duvors specifika sociala beteenden, utan initierade också den allmänna diskussionen om djurens intelligens och kognitiva förmågor i djurvärlden. Den ursprungliga publiceringen av deras resultat kommer att dyka upp i tidskriften iScience under titeln "Gaze following in pigeons ökar med antalet demonstranter", vilket understryker relevansen av denna forskning i beteendebiologi.
För ytterligare information hänvisas till publikationerna och forskarnas utlåtanden. Lär dig mer om den spännande världen av kognitiva förmågor och sociala interaktioner hos djur i följande länkar: Universitetet i Konstanz, idw online och StudySmarter.