Ekonomisk ojämlikhet: risken för inbördeskrig ökar över hela världen!

Ekonomisk ojämlikhet: risken för inbördeskrig ökar över hela världen!

En aktuell studie av Universitetet i Tübingen visar alarmerande trender i ekonomisk ojämlikhet och dess kopplingar till risken för inbördeskrig. En omfattande analys som undersöker fördelningen av mark och inkomster under de senaste 200 åren i 193 länder visar att den ökande ekonomiska ojämlikheten i länder som USA, Storbritannien och Ryssland avsevärt har ökat risken för inbördeskrig. Denna studie publicerades i tidskriften Review of Income and Wealth.

Studien utvecklade ett nytt mått för att beräkna ekonomisk ojämlikhet som tar hänsyn inte bara till inkomst och markägande utan även avvikelser från medelhöjd. Längd fungerar som en indikator på levnadsstandard och ojämlikhet i ett samhälle. Till exempel visar historiska data att före det amerikanska inbördeskriget ökade höjdskillnaderna mellan höginkomstgrupper och okvalificerade arbetare avsevärt.

Statistiska insikter och risker

Risken för inbördeskrig i USA har ökat från 10 % till 21 % under de senaste 30 åren på grund av ojämlik inkomstfördelning. Studien visar också att ojämlikheten har ökat även i andra länder som Storbritannien, Kina, Indien och Ryssland. Sambandet mellan ojämlik inkomstfördelning och inbördeskrig har bevisats statistiskt, där inbördeskrig definieras som konflikter med över 1 000 dödsfall på grund av strider inom ett år.

Forskningen visar också att faktorer som ett lands storlek och befolkning, samt tidigare inbördeskrig och graden av demokrati, är ytterligare variabler som kan påverka risken för ett inbördeskrig. Intressant nog har ekonomisk tillväxt ingen mätbar inverkan på risken för inbördeskrig. För att minska ojämlikheten mellan inkomstgrupperna rekommenderar forskarna bland annat en mer progressiv inkomstskatt och bättre tillgång till högkvalitativ utbildning.

Globala trender och ojämlikheter

En bredare syn på globala ojämlikheter ges genom en analys av Federal Agency for Civic Education kompletteras. År 2021 tjänade de rikaste 10 procenten av världens befolkning i genomsnitt cirka 87 000 euro årligen, medan de fattigaste 50 procenten bara fick 2 800 euro. Denna skillnad återspeglas också i ägandet av tillgångar: de rikaste 10 procenten har i genomsnitt cirka 551 000 euro, medan de fattigaste 50 procenten bara har 4 100 euro.

I Tyskland har inkomstskillnaderna ökat sedan 1970-talet, med en betydande ökning mellan slutet av 1990-talet och mitten av 2000-talet. Globalt sett har Europa den lägsta inkomstojämlikheten, medan regioner som Latinamerika och Mellanöstern upplever högre nivåer av ojämlikhet. Antropologiska studier visar att alla medlemmar i ett samhälle lider av höga nivåer av ojämlikhet, även rika medborgare, eftersom ojämlikhet skapar stress och social spänning.

Dessa fynd understryker behovet av att se sociala ojämlikheter inte bara som ett ekonomiskt problem, utan också som ett hot mot social fred och stabilitet i samhällen över hela världen. Det gör det desto viktigare att vidta åtgärder som minskar den ekonomiska ojämlikheten och därmed minskar risken för konflikter.