Pedagogisk chock: Så här mycket inflytande har ditt ursprung på unga européers framtid!

Pedagogisk chock: Så här mycket inflytande har ditt ursprung på unga européers framtid!

Forskningsprojektet "European Youth in Education and Transition to the Labour Market" (EDU-LAB), koordinerat av Otto Friedrich-universitetet i Bamberg, tar upp en av de mest angelägna utmaningarna inom utbildningsforskning: inflytandet av social bakgrund på utbildningsbiografier för unga människor i Europa. Högt uni-bamberg.de Projektet syftar till att analysera övergången till arbetslivet och att identifiera processer som kan minska avhopp från skolan och förbättra arbetsrelaterat lärande. Finansieringen uppgår till cirka 3 miljoner euro, varav cirka 300 000 euro går direkt till universitetet i Bamberg.

Projektet pågår till december 2027. Olika institutioner från flera europeiska länder är involverade i forskningen, bland annat universitet och forskningsinstitut från Österrike, Tyskland, Grekland och Portugal. Målgruppen är unga mellan 15 och 30 år, med fokus på lika möjligheter och påverkan av politiska åtgärder, investeringar och systemfaktorer.

Social ojämlikhet i utbildningssystemet

I samband med ojämlikhet i utbildning är det viktigt att betona att utbildning spelar en avgörande roll för tillgång till arbete, inkomst och socialt deltagande. Artikel 7 i grundlagen ålägger staten att uppfostra och utbilda alla barn. Utbildningsinstitutioner i Tyskland är vanligtvis gratis eller kraftigt subventionerade, och skolgång är obligatorisk fram till 18 års ålder. Visas fortfarande bpb.de och bpb.de att utbildningsframgång är mycket beroende av social bakgrund. År 2021 uppnådde endast cirka 50 % av ungdomar från socialt utsatta familjer yrkesutbildning.

Däremot har över 50 % av personer från akademiska familjer avlagt en examen. Dessa ojämlikheter beror inte bara på ojämlika inlärningsvillkor, utan också från de tidiga utbildningsbeslut som fattas i skolan. Det rapporteras också att det tyska utbildningssystemet fungerar som en ”sorteringsmaskin”, som tidigt delar upp eleverna i olika skoltyper och därigenom förstärker skillnader snarare än att korrigera dem.

Tidig barndom och skolundervisning

Tidig barndomsutbildning spelar en viktig roll för att lära sig kognitiva och icke-kognitiva färdigheter. Rapporter visar att barnomsorg av hög kvalitet kan göra skillnad för att minska rasskillnaderna. Även om utbildningsdeltagandet är högt för 3- till 6-åringar, finns det sociala skillnader i deltagande i utbildningsprogram för småbarn: barn från socialt missgynnade familjer är mindre benägna att delta i sådana program.

Dessutom gör studier som PISA, TIMSS och IGLU tydligt att det finns skillnader i prestationer mellan elever från olika samhällsklasser. I gymnasieskolan I och II har barn från akademiska familjer ofta en fördel och uppnår högre kvalifikationer. Det som är särskilt slående är det låga deltagandet av unga med invandrarbakgrund i gymnasiekurser.

EDU-LAB-projektet kommer också att införliva erfarenheter från ungdomar och relevanta grupper som familjer, lärare och arbetsgivare i forskningen för att ge konkreta resultat. Samarbete med internationella partners är avsett att hjälpa till att övervinna utmaningarna med skol- och professionell integration av underrepresenterade grupper. Genom en jämförande studie av utbildningssystemen i olika länder hoppas forskningen få värdefulla insikter som skulle kunna bidra till att förbättra den ojämlika utbildningssituationen i Europa.