Demokrati i klimatskyddet: Tillsammans mot krisen!

Demokrati i klimatskyddet: Tillsammans mot krisen!

Den 17 mars 2025 hölls en paneldiskussion med titeln "Demokrati och klimatskydd – (hur) kan detta fungera?" ägde rum i S:t Georgs församlingscentrum i Unterbiberg. i stället för. Initiativet Climate Neutral 2035 organiserade evenemanget för att uttrycka hur brådskande klimatkrisen är och demokratins roll i detta sammanhang. Bland deltagarna fanns professor Hedwig Richter från University of the Bundeswehr i München, journalisten Bernd Ulrich, CSU:s delstatsparlamentsledamot Kerstin Schreyer och Dr. Andreas Kießling från Bayernwerk.

Diskussionen kretsade kring klimatskyddsåtgärdernas förenlighet med demokratiska processer. Både prof. Richter och Bernd Ulrich betonade vikten av att agera i klimatkrisen och lyfte fram den ofta existerande konflikten mellan agerande i en demokrati och nödvändiga snabba beslut.

Medborgarnas roll och tekniska utmaningar

I sitt bidrag framhåller Dr. Kießling behovet av att ta itu med tekniska utmaningar på olika nivåer. Han hänvisade till de viktiga ämnena kring växter, nätverk och lagring, som är avgörande för ett framgångsrikt klimatskydd. Kerstin Schreyer betonade medborgarnas roll i den politiska processen och efterlyste ett större engagemang av befolkningen i beslut som påverkar klimatskyddet.

En konsensus bland diskussionsdeltagarna formulerade uppfattningen att förändring endast är möjlig tillsammans på politisk, ekonomisk och social nivå. Prof. Richter och Bernd Ulrich varnade för de negativa konsekvenserna av förseningar i klimatskyddet, vilket ytterligare skulle kunna förvärra den redan hotande situationen.

Politiskt landskap och klimatförändringar

En titt på det politiska ramverket visar att ämnena klimatpolitik och hållbarhet uppmärksammades lite förrän för några år sedan, särskilt bland populistiska och högerextrema partier. Dessa grupper förnekar ofta mänskliga klimatförändringar och använder människors osäkerhet till sin fördel. Debatterna om klimat och hållbarhet missbrukas ofta i propagandasyfte.

Populistiska berättelser skyller på en påstått korrupt vänstergrön elit som ignorerar nationella intressen. Sådana rörelser kritiserar internationella organisationer och försöker göra anspråk på hållbarhet för sig själva. Medan vissa högerextrema organisationer ser miljöskydd som en del av sin etniska ideologi, har denna "ekologi från höger" inte det folkliga stöd som behövs för att få en betydande inverkan. Ändå är ämnet fortfarande förankrat i delar av högerextrema ideologier.

Det internationella ramverket för klimatskydd

Klimatskyddets internationella sammanhang präglas av viktiga överenskommelser som Kyotoprotokollet som antogs 1997 och Paris klimatöverenskommelser från 2015. Det senare syftar till att hålla den globala uppvärmningen långt under 2°C och göra ansträngningar mot 1,5°C. Nationella bidrag för att minska utsläppen är här avgörande.

Parisavtalet kräver också finansieringsmål för att hjälpa länder att gå över till en klimatneutral framtid. I Europa reglerar europeisk handel med utsläppsrätter cirka 45 % av EU:s totala utsläpp, medan Green Deal siktar på klimatneutralitet till 2050. Tyskland har antagit en klimatskyddslag som syftar till neutralitet av växthusgaser till 2050 och en minskning med 65 % till 2030.

Komplexiteten i utmaningarna inom klimatpolitikens område förvärras av bristen på genomförande och efterlevnad av dessa mål. Som diskussionen i Unterbiberg visade är dialogen mellan vetenskap, politik och samhälle fortfarande avgörande för framtida framsteg i kampen mot klimatförändringarna. Initiativet Climate Neutral 2035 planerar redan ytterligare evenemang för att främja denna dialog.