Genombrott i Wilms tumörforskning: barn till föräldrar drabbade!
Forskning vid universitetet i Würzburg om Wilms-tumörer hos små barn avslöjar genetiska riskfaktorer och nya terapeutiska tillvägagångssätt.

Genombrott i Wilms tumörforskning: barn till föräldrar drabbade!
En forskargrupp från universitetet i Würzburg har gjort betydande framsteg i studien av njurtumörer, särskilt Wilms-tumörer. Denna form av njurcancer drabbar främst barn under fem år och är en av de vanligaste cancerformerna i denna ålder. Omkring 100 barn i Tyskland utvecklar denna tumör varje år. Hur uni-wuerzburg.de rapporterar, analyserar forskarna den ärftliga predispositionen för Wilms-tumörer med hjälp av prover från Wilms Tumor Biobank som samlats in under tre decennier, från 1994 till 2022.
Totalt undersöktes prover från cirka 1 800 drabbade barn. Forskarna kunde identifiera 20 familjetumörer och 109 bilaterala tumörer. Det är anmärkningsvärt att över 90% av fallen hade genetiska anlag. Dessa resultat stöder "tvåträffshypotesen" formulerad av Alfred Knudsen för att förklara tumörbildning. En vanlig mutation i en tumörsuppressorgen, WT1-genen, har identifierats. Inaktiveringen av båda WT1-kopiorna, tillsammans med aktiveringen av tillväxtfaktorn IGF2, representerar en nyckelfaktor för tumörbildning.
Genetiska fynd och deras implikationer
Forskningen visade också att genetiska förändringar i könslinjen upptäcktes hos cirka 50 % av patienterna. En tredjedel av barnen hade dock störningar i den genomiska präglingen av IGF2-genen, som inte är ärftliga. Dessa epigenetiska anlag leder ofta till "mosaiker" av normalt och stört IGF2-uttryck, som kan mutera i njurceller och utveckla tumörer. Barn med just denna neuropatologiska konstellation har en ökad risk för andra tumörer och tidig njursvikt, vilket förstärks ytterligare av de genetiska abnormiteterna hos båda generationerna av syskon. Forskarna rekommenderar därför molekylära undersökningar av blod- och tumörprover för att identifiera högriskfall i ett tidigt skede.
En annan viktig aspekt av studien är genetiska förändringars roll i behandlingen och prognosen av sjukdomen. Tumörer med WT1-genförändringar bildar en separat undergrupp, medan andra tumörer kännetecknas av olika, delvis okända mutationer. Genuttrycksmönster och DNA-metylering är avgörande för att differentiera till genetiskt definierade undergrupper, vilket stödjer utvecklingen av skräddarsydda behandlingsplaner. Sådana strategier syftar till att minimera biverkningar samtidigt som de säkerställer effektiva behandlingar.
Samarbeten kring denna forskning inkluderar Wellcome Sanger Institute och andra institutioner, inklusive Cambridge University Hospitals NHS Foundation Trust och Great Ormond Street Hospital. Dessa tvärvetenskapliga insatser syftar till att utveckla förbättrad riskbedömning och riktad screening för drabbade barn.
En blick in i framtiden
Resultaten av studien tyder på att genetiska analyser och en bättre förståelse av Wilms tumörers biologi är av stor betydelse inte bara för de drabbade, utan även för deras syskon och avkomma. På sikt kan dessa fynd bidra till att etablera effektiva screeningprogram som gör det möjligt att upptäcka genetiska anlag i ett tidigt skede. Detta kan inte bara förbättra behandlingsresultaten, utan också minska risken för sekundära cancerformer.
Den ursprungliga publikationen av forskningen dök upp i "Genome Medicine" och återspeglar en grundläggande förändring i hur vi ser på genetiska sjukdomar som Wilms tumör. I slutändan skapar sådana studier grunden för att välja mer exakta och patientcentrerade terapeutiska tillvägagångssätt i framtiden. Stöd från organisationer som Little Princess Trust, Wellcome, DFG och BMBF spelar en avgörande roll för att främja detta viktiga forskningsarbete.