Erlangen: Forskare får miljoner i finansiering för banbrytande projekt!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Dr. Carlos L. Bassani och Prof. Dr. Adrian Meier från FAU fick ERC Starting Grants för att främja banbrytande forskning.

Dr. Carlos L. Bassani und Prof. Dr. Adrian Meier von der FAU erhalten ERC Starting Grants zur Förderung bahnbrechender Forschung.
Dr. Carlos L. Bassani och Prof. Dr. Adrian Meier från FAU fick ERC Starting Grants för att främja banbrytande forskning.

Erlangen: Forskare får miljoner i finansiering för banbrytande projekt!

Den 4 september 2025 tillkännagavs att Dr. Carlos L. Bassani och Prof. Dr. Adrian Meier från Friedrich-Alexander University Erlangen-Nuremberg (FAU) fick varsitt ERC Starting Grant. Dessa högt begåvade anslag på 1,5 miljoner euro vardera är avsedda att göra det möjligt för de två forskarna att utveckla sina innovativa projekt. Båda projekten är inte bara av vetenskapligt intresse, utan kan också ha betydande sociala konsekvenser.

Dr. Bassani arbetar på sitt projekt med titeln "Kinetiska vägar för att kontrollera nanokristallformer" (kineticSHAPES). Syftet med denna forskning är att utveckla nya simuleringstekniker för att bättre förstå formen på nanokristaller, som kan förekomma i en mängd olika geometriska former, såsom kuber, sfärer, pyramider eller plattor. Dessa olika former har ett avgörande inflytande på egenskaper som ytarea, reaktivitet, optiska och mekaniska egenskaper, även om nuvarande teorier ofta är bristfälliga. Dr. Bassani planerar att stödja utvecklingen och optimeringen av syntesprotokoll för nanokristaller och syftar till att skapa diagram som representerar termodynamiska tillstånd och kinetiska faktorer för optimala former. Detta kan öppna potentiella tillämpningar inom områden som fotokatalys för grön energi och cancerbehandling.

Forskning om hybridarbetsmodeller

Å andra sidan undersöker prof. Dr. Adrian Meier i sitt projekt "Socialt välbefinnande från hybridinteraktioner i hybridarbete" (HYIHY) inverkan av hybridarbetsmodeller på socialt välbefinnande. Forskningen tar upp den alarmerande ökningen av ensamhet bland anställda; Ungefär var femte medarbetare uppger att de ofta känner sig ensamma. Prof. Meier undersöker om hybrida arbetsformer bidrar till ensamhet eller kanske till och med erbjuder lösningar. Ett centralt inslag i hans projekt är analysen av föränderlig kommunikation i det dagliga arbetet, som kännetecknas av färre personliga samtal och fler digitala interaktioner.

För att till fullo förstå de sociala aspekterna av hybridarbete använder projektet en mängd olika metoder, inklusive datainsamling från chatthistorier, dagboksstudier och fältexperiment. Detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt ger värdefulla insikter om hur artificiell intelligens påverkar kommunikationen på arbetsplatsen och socialt beteende.

Karriär och befordran

Dr. Bassani har en imponerande akademisk bakgrund inom kemiteknik, maskinteknik och materialteknik och har tidigare tilldelats ett Humboldt-forskningsstipendium. Prof. Meier har även en gedigen utbildning inom journalistik och statsvetenskap och doktorerade i kommunikationsvetenskap med inriktning på mediepsykologi. Båda forskarna har mottagit ett flertal utmärkelser för sitt arbete, inklusive utmärkelser för bästa papper från respekterade vetenskapliga föreningar.

Finansiering från European Research Council (ERC) är känt för sitt höga värde och stödjer projekt med betydande vetenskaplig och social påverkan. Dessa anslag gör det möjligt för forskare att verka självständigt och bedriva forskning i framkant av sitt område. ERC stöder inte bara det akademiska samfundet, utan också social utveckling genom innovativa forskningsmetoder.

[faud.de] rapporterar att sådana initiativ är avgörande för att utveckla nya lösningar på utmaningarna i den moderna arbetsvärlden och vidareutveckling av material.

[fau.eu] belyser hur viktigt det är för vetenskapen att reagera på sociala förändringar, särskilt i tider då hybridarbetsmodeller blir allt viktigare.

Dr. Bassanis och Prof. Meiers verk förkroppsligar därför det viktiga gränssnittet mellan vetenskap och samhälle och visar hur forskning kan bidra till att förbättra vardagen.