Vaccinationsbeteende hos AfD-väljare: Hur politiska attityder påverkar
En studie från universitetet i Bamberg analyserar vaccinationsbeteende hos AfD-anhängare under pandemin och deras politiska attityder.

Vaccinationsbeteende hos AfD-väljare: Hur politiska attityder påverkar
Viljan att vaccinera i Tyskland är inte bara en fråga om hälsa, utan också en indikator på djupare sociala och politiska strömningar. En ny studie från Otto Friedrich-universitetet i Bamberg undersöker vaccinationsbeteendet hos anhängare av Alternativet för Tyskland (AfD) under coronapandemin. Resultaten visar att AfD-väljare i genomsnitt har 28 procentenheter mindre chans att vaccineras än andra partiers väljare. Detta väcker intressanta frågor om vilken roll politisk identifikation har för hälsobeteende.
Studien, publicerad i Cologne Journal of Sociology and Social Psychology, undersöker orsakerna till denna betydande avvikelse. En avgörande upptäckt är att sådana skillnader i vilja att vaccinera sig inte kan förklaras av demografiska faktorer som ålder eller utbildning eller av personlig stress under pandemin. Istället spelar politiska attityder en central roll. Enligt studien har uppfattningen av pandemin som ett hot mot framför allt personliga friheter ett stort inflytande på viljan att vaccinera.
Påverkan av den politiska stämningen
Dessutom påverkar en känsla av politisk icke-representation viljan att vaccinera. Många AfD-anhängare känner sig inte tillräckligt representerade av de etablerade partierna, vilket negativt påverkar deras beslut att vaccinera sig. Dessa observationer är inte bara relevanta för den aktuella diskussionen, utan kan också vara viktiga för framtida folkhälsoåtgärder och vaccinationskampanjer.
Studien bygger på representativa undersökningar av 7 762 personer som genomfördes mellan mars och oktober 2021. Förutom vaccinationsviljan registrerades även demografiska data, personliga pandemierfarenheter och tillit till politik och samhälle. Analysen lägger därmed grunden för en djupare undersökning av den politiska identitetens inflytande på enskilda handlingar.
Populism och röstbeteende
När man tittar på AfD i ett bredare politiskt sammanhang blir det tydligt att partiet inte lyckades få stöd bland väljarna under pandemin. En analys visar att AfD till och med förlorade med 2,3 procentenheter i förbundsvalet 2021. Deras populistiska strategi med grundläggande opposition fick inte det stöd de hade hoppats på, eftersom basen av AfD-anhängare var starkt splittrad över preferenser för åtgärder för att begränsa covid-19. Individuell påverkan var en annan viktig faktor och bidrog till att AfD:s andel av rösterna var lägre i regioner som drabbades särskilt hårt av pandemin.
Man fann också att covid-19-krisen inte erbjöd samma möjligheter till mobilisering som tidigare kriser, såsom finanskrisen eller flyktingkrisen 2015/2016. De skilda åsikterna inom AfD-väljarkåren tycks starkt påverka röstbeteendet, vilket framgår av nya data om väljarnas attityder och den regionala pandemins svårighetsgrad.
Euroskeptiska partiers framtid
I ett större europeiskt sammanhang har väljarpotentialen för euroskeptiska partier ökat. Betydande vinster för sådana partier väntas inför EU-valet i juni 2024. En färsk studie visar att i en tredjedel av EU-länderna kan EU-fientliga styrkor hamna på första plats, medan de i ytterligare en tredjedel förväntas komma tvåa. I Tyskland har stödet för euroskeptiska partier, särskilt AfD, fördubblats till 26 procent.
Medborgarnas oro för inflation, internationell säkerhet, migration och klimat är djupt rotad och bidrar till skepsis mot EU. Denna skepsis kan ses mot bakgrund av den otillräckliga uppfyllelsen av förväntningarna på EU:s politik. Susi Dennison från tankesmedjan ECFR kritiserar att många medborgare känner sig utestängda från stora beslut. Denna bedömning illustrerar hur politiska osäkerheter påverkar det sociala klimatet i Europa.
Sammanfattningsvis visar studien av AfD-anhängares vaccinationsbeteende att politisk identitet och individuella erfarenheter är djupt sammanlänkade i kristider och i slutändan kan påverka framtiden för populistiska partier i Europa. Samspelet mellan sociala trender och individuell hälsa är komplexa och förtjänar noggrant övervägande.
För ytterligare information om studien av Otto Friedrich-universitetet i Bamberg, vänligen besök uni-bamberg.de. För information om att analysera väljarpreferenser, se pmc.ncbi.nlm.nih.gov. Du kan hitta information om det europeiska perspektivet och det kommande valet på tagesschau.de läsa upp.