Innovativ teknik skyddar din platsdata – så här fungerar det!

Innovativ teknik skyddar din platsdata – så här fungerar det!

Forskare vid Münchens tekniska universitet har utvecklat en banbrytande process som kan revolutionera integritetsskyddet när det kommer till verifierbar platsdata. Kärnan i denna innovation är tillämpningen av noll-kunskapsbevis, som gör det möjligt att bekräfta giltigheten av påståenden om plats, men utan att avslöja exakta data. Denna metod representerar ett betydande svar på ökande integritetsproblem i en allt mer uppkopplad värld. Jens Ernstberger, huvudförfattare till studien, framhåller att en viktig utmaning är att balansera dataskydd och exakt platsinformation utan att äventyra användarnas integritet.

För att uppnå detta kombinerar Ernstbergers forskargrupp nollkunskapsbevis med en innovativ rutnätsmodell – det så kallade hierarkiska hexagonnätet. Detta system delar upp jordens yta i olika celler som är designade för att ge olika lokaliseringssignaler beroende på de specifika kraven för varje applikation. Detta ger användarna möjlighet att avslöja sin plats på olika detaljnivåer, såsom stads- eller parknivå, samtidigt som deras exakta position förblir anonym.

Användningen av nollkunskapsbevis

Nollkunskapsbevis, även känd som nollkunskapsbevis, är procedurer som tillåter en part (bevisaren) att bevisa för en annan part (verifieraren) att de känner till en hemlighet utan att avslöja hemligheten i sig. Typiska tillämpningar av denna metod kan hittas inom kryptografi, till exempel för autentisering i kryptovalutor som Zcash eller för att upprätthålla anonymitet i mobila betaltjänster som Bluecode. Oron för dataskydd har också lett till att EU:s förordning om digital identifiering kräver användning av nollkunskapsprotokoll i den framtida EUDI-plånboken.

Dessa bevis fungerar vanligtvis via ett fråge-och-svar-protokoll, där bevisaren kan bevisa för verifieraren att han eller hon känner till en hemlighet i tre kommunikationssteg. Ett klassiskt exempel illustrerar detta: En person (Peggy) vill visa för en annan (Viktor) att hon känner till en hemlighet utan att direkt avslöja den. Om Peggy lyckas med den nödvändiga uppgiften i flera försök, kan Viktor med stor sannolikhet anta att Peggy faktiskt känner till hemligheten.

Praktiska implementeringsutmaningar

Trots de lovande tillvägagångssätten blir nollkunskapsprotokoll ofta problematiska i praktisk implementering. De kräver ofta en hög nivå av interaktion och kan vara sårbara för reprisattacker. Detta har lett till att standardiserade autentiseringsprotokoll för närvarande baseras mer på digitala signaturer. Ändå expanderar nollkunskapsbevis avsevärt interaktiva bevissystem och representerar ett lovande steg mot digitalt säkra lösningar.

Utvecklingen vid det tekniska universitetet i München är inte bara tekniska framsteg, utan markerar också ett viktigt steg för att hantera spänningen mellan dataskydd och tekniska möjligheter. Jens Ernstbergers forskargrupp visar hur innovativa koncept som hexagonnätsystemet i kombination med nollkunskapsbevis i grunden skulle kunna förändra vårt sätt att tänka om platsdata.

För ytterligare information om utvecklingen vid Münchens tekniska universitet, vänligen besök TUM. Detaljerade förklaringar av nollkunskapsbevis finns på Wikipedia.