Kognitiva funktionsnedsättningar: Varför stöd används så sällan!

Kognitiva funktionsnedsättningar: Varför stöd används så sällan!

En aktuell studie av Digital Dementia Register Bavaria (digiDEM Bavaria) i samarbete med Friedrich-Alexander University Erlangen-Nürnberg visar att personer med mild kognitiva funktionsnedsättningar (MCI) sällan använder polikliniska stödtjänster. Denna studie, som omfattade totalt 913 personer med kognitiva funktionsnedsättningar, fann att erbjudandena är mer efterfrågade, särskilt bland personer med mild till måttlig demens.

Mild kognitiv försämring är ofta en föregångare till demens, även om kognitiv försämring är mindre uttalad vid MCI. Det gör att de som drabbas i många fall kan fortsätta att utföra vardagsaktiviteter självständigt. Studier visar att cirka 70 % av personer med MCI utvecklar Alzheimers demens inom fem år. Detta faktum utgör en betydande börda för familjevårdare eftersom de flesta patienter vårdas i hemmet.

Låg användning av öppenvårdstjänster

Även om det finns viktiga stöderbjudanden, är den totala användningen låg. De mest använda tjänsterna är primärvård (54,4 %), hemtjänst (36,5 %), öppenvård (30,4 %) och psykosociala insatser (30,2 %). En central punkt i studien var bristen på användning av öppenvårdstjänster och dagvård av personer med MCI. I genomsnitt har endast två polikliniska stödtjänster använts under de senaste 30 dagarna.

Orsakerna till denna låga användning är olika. Tillgängligheten är ofta begränsad, det saknas kunskap om erbjudandena och många av de som berörs är rädda för stigmatisering eller ställs inför ekonomiska frågor. Det som är särskilt slående är att tillgången till en vårdnivå har ett starkt inflytande på användningen av dessa erbjudanden. Patienternas befintliga behov är ofta ohörda, vilket understryker behovet av tidig information om öppenvårdstjänster.

Dessutom visar symtomen på MCI, som ökad glömska, problem efter samtal eller svårigheter att fatta beslut, att både de drabbade och deras anhöriga uppfattar en viss förändring. Tidig konsultation med professionella rekommenderas för att vidta lämpliga åtgärder vid kognitiva förändringar. Även om MCI inte kan förhindras, kan livsstilsförändringar minska riskerna.

Riskfaktorer och förebyggande åtgärder

De starkaste riskfaktorerna för MCI är ålder, förekomsten av APOE e4-genen och olika somatiska sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och fetma. En mängd olika livsstilsrelaterade riskfaktorer, såsom brist på motion och ohälsosam kost, spelar också en roll i utvecklingen av kognitiva underskott. Regelbunden fysisk aktivitet och en balanserad kost kan vara förebyggande åtgärder.

Utvecklingen av mobil digital teknik, såsom appar för smartphones och surfplattor, kan hjälpa till att hantera dessa utmaningar vid behandling av kognitiv funktionsnedsättning. Dessa teknologier kan inte bara främja kognitiv hälsa, utan också stärka patienternas hälsokompetens genom att stödja förebyggande åtgärder och tillåta att kognitiva funktioner kontinuerligt övervakas och registreras. Sådana innovationer kan bidra till att positivt påverka förloppet av Alzheimers sjukdom genom att underlätta tidig diagnos och intervention.

Med tanke på att diagnoserbarheten av lindriga kognitiva störningar bör förbättras är förebyggande åtgärder viktiga. Forskning om utmaningarna med tvärvetenskapligt samarbete och behovet av hälsokompetens bland de drabbade är väsentlig. Förebyggande strategier som kombinerar flera dimensioner kan vara avgörande för att förbättra livskvaliteten för de drabbade.