Suche
Mein Konto
Orsaker till uppsägning: Stress och överansträngning avslöjas som huvudorsaker!
FAU Erlangen-Nürnberg undersöker skäl för uppsägning: fokus på stress, utvecklingsmöjligheter och ledaregenskaper.
Orsaker till uppsägning: Stress och överansträngning avslöjas som huvudorsaker!
I en omfattande studie undersökte Friedrich-Alexander-universitetet Erlangen-Nürnberg (FAU) orsakerna till att anställda frivilligt lämnar sina jobb. Forskningen, ledd av Dr Sabine Hommelhoff, visar att orsakerna till uppsägningar är komplexa och att chefen ensam inte kan hållas ansvarig. Resultaten erhölls genom att utvärdera 78 internationella studier samt anonyma onlineundersökningar och exitintervjuer. Olika perspektiv togs också i beaktande för att bättre förstå fenomenet.
Forskningen fann att överansträngning och stress var de vanligaste orsakerna till uppsägningar. Ett stort antal medarbetare söker bättre möjligheter till avancemang och utveckling. Dålig ledarskapsförmåga identifierades som den tredje vanligaste orsaken till uppsägning. Det är dock anmärkningsvärt att en fjärdedel av skälen till uppsägning inte avslöjas av anställda. Detta visar att skäl ofta förblir tysta som kanske skulle kunna bidra till att förbättra arbetsvillkoren om de utbyts öppet.
Ledarens roll och andra influenser
Studien ifrågasätter den välkända stereotypen "folk slutar chefer, inte jobb". I motsats till det utbredda antagandet att överordnade är primärt ansvariga för uppsägningar, visar studien att andra faktorer spelar en betydande roll. Särskilt överbelastning och sökandet efter bättre förhållanden står i förgrunden. Det betonas att negativa stereotyper om chefer ska ses kritiskt. Problem med ledarskap är viktiga, men inte så centrala som man ofta antar.
Dessutom visar forskning att endast cirka 60 % av de anställda accepterar erbjudandet om avgångsintervjuer. Negativa ämnen undviks ofta, vilket minskar möjligheten för arbetsgivare att lära av orsakerna till uppsägning. Resultaten av studien uppmuntrar arbetsgivare att reagera mer proaktivt på stressfaktorer och skapa möjligheter för professionell utveckling.
Psykologiska konsekvenser av uppsägning
Den känslomässiga effekten av uppsägning är ofta djupgående och lämnar ofta de drabbade i ett tillstånd av chock. Anställda upplever känslor av utanförskap och förlust av gemenskap. Studier visar att den första aktiveringsfasen är avgörande för att återställa psykiskt välbefinnande, särskilt för mentalt stabila medarbetare. Anställda som lämnas ensamma riskerar dock att hamna i resignation och passivitet.
Många människor är dock rädda för att söka psykologiskt stöd av rädsla för stigmatisering. Detta kan få negativa psykologiska konsekvenser, särskilt för dem som definierar sitt självvärde starkt genom sin karriär. Lågt självförtroende, hög identifikation med jobbet och oväntade uppsägningar kan särskilt drabba dessa utsatta medarbetare. Enligt psykologer är ämnet uppsägning ett annat socialt tabu som ofta hålls hemligt för vänner och familj.
FAU:s studieresultat, kompletterade med övergripande psykologiska perspektiv, illustrerar komplexiteten i orsakerna till uppsägning och de olika psykologiska effekter som följer med arbetslöshet. Arbetsgivare är skyldiga att inte bara förbättra arbetsvillkoren, utan också lyssna på sina anställdas känslomässiga och mentala oro för att öka långsiktig lojalitet och tillfredsställelse.