Nobelpriset i kemi 2025: Revolutionerande utveckling inom MOF!

Nobelpriset i kemi 2025: Revolutionerande utveckling inom MOF!

Den 9 oktober 2025 tilldelades Prof. Susumu Kitagawa, chef för Institutet för integrerade cellmaterialvetenskaper vid Kyoto University, Nobelpriset i kemi. Han delar denna ära med Richard Robson och Omar M. Yaghi för deras betydande bidrag till utvecklingen av metallorganiska ramverk (MOF). Dessa material, som består av metalljoner som är bundna via organiska molekyler för att bilda mycket porösa strukturer, öppnar upp för många nya teknologier inom områdena miljö och energi.

MOF kännetecknas av sin enorma inre yta och stora hålrum. De kan absorbera, lagra eller frigöra molekyler på ett riktat sätt. Detta gör dem särskilt värdefulla för tillämpningar som att utvinna vatten från torr ökenluft eller avlägsna föroreningar från vatten. De kan också fånga upp koldioxid från atmosfären eller avgaser och lagra väte. Denna utveckling är ytterligare ett steg mot industriell produktion och kommersialisering av MOF, med initiala tillämpningar inom halvledarindustrin för att säkert binda giftiga processgaser.

Betydelsen av priset

TUM:s ordförande Prof. Thomas F. Hofmann gratulerade Kitagawa till priset och betonade vikten av hans arbete för globala utmaningar som rent dricksvatten, hållbar energi och minskning av växthusgaser. Hans forskning har inte bara bidragit till vetenskapen utan också gett praktiska lösningar på pressande miljöproblem. Kitagawa anses vara en pionjär inom materialkemi, och hans arbete lyfts särskilt fram i forskning om avlägsnande av PFAS, de så kallade "för evigt kemikalier", från vatten.

Prof. Roland A. Fischer, som innehar ordförandeskapet för oorganisk och metallorganisk kemi vid TUM, berömde Kitagawa inte bara för hans vetenskapliga prestationer, utan också för hans roll som mentor för unga forskare. Hittills har TUM delat ut 19 Nobelpriser till sina forskare och alumner, vilket understryker universitetets enastående position i det vetenskapliga samfundet.

Nobelprisets historia i kemi

Nobelpriset i kemi har delats ut årligen sedan 1901, vilket gör det till ett av de äldsta priserna i den vetenskapliga världen. Den delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien och erkänner den "viktigaste kemiska upptäckten eller förbättringen". Fonden för 2024 är 11 miljoner svenska kronor (ca 1 003 000 euro), och prisutdelningen äger rum varje år den 10 december, årsdagen av grundaren Alfred Nobels död.

Totalt har 116 Nobelpriser i kemi delats ut till 2024, vilket lyfter fram anmärkningsvärda personer som Marie Curie och Frederick Sanger. Fördelningen av priser visar att 195 personer belönades, varav 187 var män och 8 var kvinnor, vilket tyder på att det fortfarande finns en könsskillnad inom vetenskapen. Denna utmärkelse till Prof. Kitagawa och hans medvinnare representerar ett betydande framsteg inom materialkemiforskning och kan bana väg för framtida teknisk utveckling.