Stoppa internetberoende! Forskare letar efter ämnen för en studie

Stoppa internetberoende! Forskare letar efter ämnen för en studie

Forskningen om störningar i Internetanvändning går framåt, vilket den senaste utvecklingen från forskningsgruppen ACSID (Affective and Cognitive Mechanisms of Specific Internet-Use Disorders) visar. Denna grupp, grundad 2020 och finansierad av den tyska forskningsstiftelsen (DFG), analyserar de psykologiska och neurobiologiska processerna bakom internetberoende. Projektet leds av prof. Dr. Matthias Brand från universitetet i Duisburg-Essen och omfattar experter från åtta universitet, inklusive prof. dr. Steins-Löber från universitetet i Bamberg. Totalt söker tio nya delprojekt försökspersoner som ska ta del av experimentella och neuropsykologiska uppgifter, fylla i frågeformulär och genomföra videointervjuer.

Deltagare från 18 år och uppåt som har goda kunskaper i tyska kan delta antingen på projektorter eller digitalt och får ett bidrag på 12 euro i timmen. I synnerhet eftersöks kvinnor som ofta spelar datorspel eller använder pornografi. En särskild delstudie syftar till att undersöka könsskillnader i dessa användningsstörningar.

Nya forskningsansatser och diagnoser

Dessutom lyfter diskussionen om internetberoende, som blivit viktigare i och med införandet av ICD-11 den 1 januari 2022, olika perspektiv. Är internetberoende en sjukdom i sig eller kan det ses som en bieffekt av andra sjukdomar som depression? ICD-11 definierar nya diagnoser som "spelstörning" (datorspelstörning, ICD-11 kod 6C51) och "farligt spelande" (riskfullt datorspel, ICD-11 kod QE22), som fastställer specifika kriterier för diagnosen.

Den introducerar också "tvångsmässigt sexuellt beteende" (ICD-11 kod 6C72), vilket inkluderar överdriven porrkonsumtion. Dessa nya diagnoser ger inte bara ett bättre underlag för att behandla de drabbade utan även för psykologer och psykoterapeuter som tidigare fått arbeta med felaktiga diagnoser.

Terapeutiska förhållningssätt och utmaningar

WHO har erkänt störningar i Internetanvändning som en sjukdom i sig, vilket kan förbättra vårdlandskapet. Även om det redan finns behandlingsmanualer för barn, ungdomar och vuxna lämnar den omfattande täckningen fortfarande en del övrigt att önska. Beteendeterapimetoder som inkluderar en diagnostisk fas och individuell målsättning har visat sig vara effektiva.

Dessutom behandlas behovet av empiriskt bevisade rön för terapeutiska tillvägagångssätt som går utöver klassiska beteendeterapier. De första stegen mot djuppsykologiska och psykoanalytiska angreppssätt har redan formulerats. En randomiserad kontrollerad studie visade att behandlingsgruppen hade tio gånger högre sannolikhet för remission av beroendesymtom, vilket understryker potentialen med strukturerade terapiprogram.

Utvecklingen av könskänsliga behandlingsstrategier är en viktig framtida uppgift eftersom orsakerna till störningar i Internetanvändningen ofta kan skilja sig åt. Yrkesorganisationer välkomnar de framsteg som uppnåtts genom att införa nya diagnoser i ICD-11 som ett viktigt steg mot att stödja de drabbade och deras familjer.

Sammanfattningsvis kan aktiv forskning och nyligen introducerad diagnostik ha en betydande inverkan på förståelsen och behandlingen av störningar i Internetanvändningen. Forskargruppens pågående studier och utveckling av terapeutiska förhållningssätt är centrala element för framtidens stödtjänster inom detta område uni-bamberg.de höjdpunkter.

Ytterligare information om de klassificerade störningarna finns på webcare.plus och psylife.de bli läst.