Stress under luppen: Det är så vårt psyke påverkar vår hälsa!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ta reda på hur MODSTR-studien vid UNI Erlangen-Nürnberg forskar om stressens inverkan på psyket och hälsan.

Erfahren Sie, wie die MODSTR-Studie an der UNI Erlangen-Nürnberg den Einfluss von Stress auf Psyche und Gesundheit erforscht.
Ta reda på hur MODSTR-studien vid UNI Erlangen-Nürnberg forskar om stressens inverkan på psyket och hälsan.

Stress under luppen: Det är så vårt psyke påverkar vår hälsa!

Forskning om sambandet mellan psyket och stress tar konkret form vid Friedrich-Alexander-universitetet i Erlangen-Nürnberg (FAU). MODSTR-studien, ledd av Dr Johanna Janson-Schmitt och Prof. Nicolas Rohleder, undersöker hur fysiska och känslomässiga reaktioner påverkar upprepad stress. Med 22 försökspersoner hittills uppdelade i två grupper ska studien utökas till 120 fler personer år 2027. Syftet är att ta reda på hur vårt psykiska tillstånd påverkar de fysiska reaktionerna på stress. Studieförhållandena innebär att den ena gruppen idisslar om stress medan den andra gruppen får lära sig hur man hanterar stress medvetet FAU förklarade.

Alla människor upplever stress på olika sätt. Forskare framhåller att kroppens anpassningsmekanismer (tillvänjning) bör förändras för att förhindra kroniska inflammatoriska processer och sjukdomar som åderförkalkning, högt blodtryck, Alzheimers och cancer. Negativt grubblande om händelser kan göra det svårt att anpassa sig till stress och är förknippat med depression.

Fokusera på andnings- och avslappningstekniker

Studier visar att andnings- och avslappningsövningar kan hjälpa dig att uppleva stress som mindre stressande. Dessa tekniker är effektiva stresshanteringsstrategier. Det finns dock för närvarande inga vetenskapliga bevis för långsiktiga positiva effekter på tillvänjning av biologiska reaktioner. Dr Janson-Schmitt utövar själv mindfulness för att observera hennes tankar och känslor, och erkänner att andra människor också kämpar med stress.

En central komponent i stressresponsen är HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjureaxeln). Detta styr hur vi hanterar stress och påverkar hälsa och välbefinnande. När det aktiveras av stress frisätts kortikotropinfrisättande hormon (CRH), vilket stimulerar hypofysen att producera ACTH. Detta leder till frisättning av kortisol från binjurarna, vilket mobiliserar energireserver och har en antiinflammatorisk effekt. Neowake betonar att kronisk stress kan överaktivera denna axel, vilket leder till en ökad risk för olika sjukdomar.

HPA-axelns roll

Forskare har funnit att HPA-axeln primärt aktiveras av psykologiska stressorer. Det är avgörande att kroppen har förmågan att vänja sig. Detta visas av en minskad reaktion på upprepade stressfaktorer. Det är dock viktigt att notera att individuella skillnader såväl som sammanhanget för stressfaktorer kan påverka HPA-tillvänjning. Dessa komplexa interaktioner är i fokus för aktuella studier.

Symtom på stress inkluderar sömnstörningar, ihållande spänningar, minnesproblem och fysiska besvär som huvudvärk och muskelspänningar. Effektiva åtgärder för att hantera stress inkluderar avslappningstekniker, en hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet och tillräcklig sömn. Socialt stöd från vänner och familj spelar också en väsentlig roll i stresshantering, som t.ex pubmed.ncbi.nlm.nih.gov förklarade.