Sufi-helgedomar och deras kulturella betydelse i modern dialog

Sufi-helgedomar och deras kulturella betydelse i modern dialog

Den 6:e och 7:e februari 2025 ägde en anmärkningsvärd workshop med titeln "Managing Sufi Shrines and Lodges" rum vid University of the Bundeswehr Munich (UniBw M), ledd av prof. Robert Langer och dr. Evelyn Reuter (båda från UniBw M) och prof. Cem Kara från universitetet i Hamburg. Syftet med evenemanget var att diskutera förvaltningen av sufiplatser, som spelar en central roll i individuell och kollektiv religiositet.

Evenemanget samlade 24 internationella deltagare från olika discipliner, vilket främjade interkulturellt utbyte. Vid invigningen av workshopen välkomnade Prof. Isabelle Deflers, Vice President för internationalisering och mångfald vid UniBw M, de närvarande och lyfte fram betydelsen av sufitraditionen i det globala religiösa landskapet.

Sufismens första tillvägagångssätt och utvecklingar

Sufism, en mystisk rörelse inom islam, började under religionens tidiga århundraden, särskilt på 700- och 800-talen. De tidiga sufierna sökte en djupare, personlig koppling till det gudomliga och levde i avskildhet för att ta avstånd från materiell rikedom. Viktiga figurer som Hasan al-Basri och Rabi'a al-Adawiyya formade denna rörelse genom att introducera begrepp som ödmjukhet och gudomlig kärlek. I och med bildandet av organiserade sufiordnar på 900- och 1000-talen, såsom Qadiris och Chishtis, blev sufismen alltmer utbredd och blev djupt förankrad i islam under århundradena.

1200-talet anses vara en storhetstid för sufismen, inte minst på grund av inflytandet från Jalaluddin Rumi, vars verk "Masnavi" behandlar centrala teman om gudomlig kärlek. Den efterföljande spridningen av Sufis läror och helgedomar över olika kulturer visar sufismens anpassningsförmåga och tvärkulturella relevans i världshistorien.

Workshophöjdpunkter och specifika samtal

Ett centralt inslag i workshopen var den mycket uppskattade huvudföreläsningen av Dr Maren Freudenberg, som tog en aktuell titt på parallellerna mellan religiösa organisationer och kommersiella företag med ämnet religionsekonomi. Förutom andra föreläsningar, till exempel om sufimoskékomplex i Pakistan av prof. Michel Bovin, diskuterades även kommersiellt drivna sufi-retreater i södra Spanien av prof. Mark Sedgwick.

Ett annat viktigt bidrag kom från Prof. Johara Berriane, som presenterade Tidjani-helgedomen i Fes, Marocko, som en internationell resmål och plats för kulturellt utbyte. Dessa bidrag visar den ekonomiska och kulturella betydelsen av sufiplatser inom det globala samhället.

Förvandling och bevarande av sufiplatser

Den andra panelen i workshopen var tillägnad förvandlingen av sufiplatser till kulturminnen. Här betonade prof. Michiel Leezenberg att bevarandet av sufiplatser i kurdiska norra Irak är beroende av regionalt politiskt beskydd. Ett annat fokus har varit att expropriera och hävda dessa platser som nationellt kulturarv i olika länder, inklusive Turkiet, Kina och Kirgizistan.

Dr. Brett Wilson diskuterade förekomsten av sufimuseer i Turkiet efter förbudet mot sufiorder under Ataturk, medan Dr. Pascale Bugnon nämnde Suleiman-Too-mausoleet i Kirgizistan som ett exempel på ett erkänt kulturminne. Diskussionerna fördes i mindre grupper där religionsekonomi diskuterades i relation till symbolik, sammanhang, aktörer och finansiering. Syftet med dessa tillvägagångssätt var att systematisera kunskap om förvaltningen av sufiplatser, såväl som om unibw.de rapporteras.

Sammantaget belyste evenemanget det komplexa samspelet mellan tro, kultur och ekonomi i sufismens värld, vilket också blir allt mer aktuellt idag. Fler och fler människor känner igen sufismens universella teman, som fortsätter att spela en viktig roll för att främja interreligiös dialog.

Sufismen har sina rötter fast i den islamiska tron, men kan inspirera människor över kulturella och religiösa gränser genom sina läror och praktiker. Denna fortsättning på traditionen stöds också av matariweka.com observerade, som dokumenterar utvecklingen och spridningen av sufismen genom historien.

Skötseln och bevarandet av dessa unika andliga platser är av stor betydelse, både för trossamfundet självt och för det kulturlandskap som de formar.