Varg eller människa? Nya insikter om samexistens i Schweiz!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Verena Schröder är hedrad för sin avhandling vid KU Ingolstadt. Ämne: Relationer mellan människa och varg i Schweiz.

Verena Schröder wird für ihre Dissertation an der KU Ingolstadt ausgezeichnet. Thema: Mensch-Wolf-Beziehungen in der Schweiz.
Verena Schröder är hedrad för sin avhandling vid KU Ingolstadt. Ämne: Relationer mellan människa och varg i Schweiz.

Varg eller människa? Nya insikter om samexistens i Schweiz!

Verena Schröder fick nyligen VGDH-priset 2025 för sin avhandling "Human-wolf relations in the Alpine cultural landscape. Transactions, intra-actions and resonances: A more-than-human geography of connection". Det enastående arbetet skrevs i arbetsgruppen för kulturgeografi vid KU. Avhandlingen belönades med högsta betyg summa cum laude och visar hur vargarnas återkomst till Schweiz öppnar för nya perspektiv på människors och djurs samexistens.

Schröder, som arbetade som forskningsassistent vid KU från 2017 till 2024, arbetar för närvarande med utvecklings- och hållbarhetsforskning vid universitetet i Innsbruck. Hennes forskning fokuserar på det ömsesidiga förhållandet mellan människor och vargar och fokuserar särskilt på de känslomässiga upplevelser som spelar en betydande roll i debatterna kring vargars återkomst. "De känslomässiga upplevelserna är avgörande för att förstå sociala miljökonflikter", förklarar Schröder. Hennes avhandling uppmuntrar oss att tänka om förhållandet mellan människor och vargar och andra levande varelser.

Nya metodologiska tillvägagångssätt

I sin avhandling använde Schröder innovativa metoder som utvecklats ur ett antropocentrismkritiskt perspektiv. Dessa inkluderar gå-alongs, djurcentrerat berättande och multisensoriska och visuella metoder. Ett centralt element är utvecklingen av en kollaborativ serie. Denna serie, som presenterades i en utställning som en multisensorisk upplevelse med bakgrundsmusik, syftar till att göra mer än mänskliga berättelser känslomässigt påtagliga. Serien hjälper till att nå en bredare läsekrets och öka synligheten för vetenskapliga resultat, och fungerar som ett verktyg för vetenskapskommunikation.

Fältforskning utfördes i området schweiziska Calanda, där en vargflock har bott sedan 2012. Under sina hyddor observerade Schröder samspelet mellan människor, vargar och andra djur. Dessa observationsstudier är en del av deras tillvägagångssätt för att fånga sociala resonanser och känslomässiga reaktioner på närvaron av vargar. "Samlevnad ska framför allt förstås som en fysisk praktik", säger avhandlingen.

Forskningsprojekt och framtidsvisioner

Projektet som leds av Schröder för att återföra vargar till kulturlandskapet finansieras av den tyska forskningsstiftelsen (DFG). Den undersöker inte bara acceptansen av vargar, utan ifrågasätter också gränserna i vargdebatten. Schröder framhåller att tidigare diskussioner ofta fokuserar på husdjurens välbefinnande och därmed inskränker synen på det komplexa samspelet mellan människor och djur.

Den teoretiska grunden för hennes arbete inkluderar John Deweys klassiska pragmatism såväl som Karen Barads agentrealism och Hartmut Rosas resonansteorin. Dessa teoretiska tillvägagångssätt erbjuder en icke-dualistisk ram som fokuserar på kopplingarna mellan människor, djur och deras materiella miljöer.

Med sin avhandling och tillhörande projekt utvecklar Schröder en grund för samexistens baserad på anknytning istället för kontroll. Hennes arbete syftar till att främja en förståelse för vargars obestämdhet och att skapa nya former av livlighet och self-efficacy. Boken till avhandlingen gavs ut av transcript-Verlag och finns tillgänglig som öppen tillgång för att nå så många läsare som möjligt och för att ytterligare föra diskussionen om människa-varg-relationer.