Würzburg-forskare dechiffrerar hemligheten bakom T-cellsaktivering!

Würzburg-forskare dechiffrerar hemligheten bakom T-cellsaktivering!

Den 11 april 2025 redovisas Universitetet i Würzburg om banbrytande upptäckter av Max Planck Research Group for Systems Immunology. Teamet, ledd av Wolfgang Kastenmüller och Georg Gasteiger, har upptäckt en okänd fas av immunsvaret som kan ha långtgående konsekvenser för vaccinationer och cellulära immunterapier.

T-celler, centrala försvarsceller i immunsystemet, spelar en avgörande roll i det adaptiva immunsvaret. Detta immunsvar aktiveras när medfödda försvarsmekanismer inte är tillräckliga för att bekämpa infektioner. Sensorceller med medfödd immunitet känner igen antigener och aktiverar därmed adaptiv immunitet, vilket ofta är nödvändigt för att effektivt bekämpa patogener.

Faserna av T-cellsaktivering

Teamet visade att primingfasen för T-celler börjar när T-celler möter dendritiska celler (DC) i lymfkörtlar. Dessa presenterar specifika antigener, vilket initierar aktiveringen av T-cellerna. Denna process tar cirka 24 timmar, under vilken T-cellerna förblir i kontakt med dendritiska celler, t.ex. PMC förklarade. Denna interaktion är avgörande eftersom när T-cellerna väl har aktiverats fortsätter de att migrera och föröka sig för att bli effektorceller eller minnesceller.

Studierna visar också på cyklisk aktivering av T-celler. Efter den första interaktionen sker desensibilisering, följt av reaktivering efter två till tre dagar. Detta inträffar när T-celler migrerar genom blod och lymfvävnad för att känna igen antigener, vilket kräver specifika peptid:MHC-komplex för att utföra sin funktion.

Implikationer för immunterapier

Att förstå dessa dubbla aktiveringsfaser kan möjliggöra betydande framsteg i utvecklingen av immunterapier, särskilt mot cancer. CAR-T-celler, en form av immunterapi, är genetiskt modifierade för att effektivt attackera cancerceller. Syftet med forskningen är att dechiffrera de mekanismer som styr T-cellsaktivering och differentiering, vilket kan leda till optimering av T-cellsbaserade terapier.

Aktuell forskning belyser också rollen av cytokiner som IL-2, som är viktiga för att stödja T-cellsproliferation och differentiering. Cytotoxiska T-celler kan döda infekterade celler och frigöra cytokiner för att ytterligare förstärka immunsvaret. Detta belyser komplexiteten i interaktionen mellan olika immuncellstyper och deras signalering genom specifika antigenreceptorer och adhesionsmolekyler.

Framsteg på detta område skulle kunna revolutionera behandlingen av sjukdomar som leukemi och lymfom eftersom immunsystemet i allt högre grad mobiliseras mot apikala patogener. Genom mer exakta metoder för att identifiera och aktivera specialiserade T-celler hoppas forskarvärlden hitta effektivare terapiformer som kan skräddarsys efter individuella patientbehov.