Demokrati under press: falsk information äventyrar sammanhållningen!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Free University of Berlin presenterar en studie om väljarbeteende och mediauppfattningar inför det federala valet 2025.

Die Freie Universität Berlin präsentiert eine Studie zu Wählerverhalten und Medienwahrnehmungen vor der Bundestagswahl 2025.
Free University of Berlin presenterar en studie om väljarbeteende och mediauppfattningar inför det federala valet 2025.

Demokrati under press: falsk information äventyrar sammanhållningen!

Den politiska stämningen i Tyskland står inför djupgående förändringar. En aktuell studie från Free University of Berlin med titeln "Polarisering trots stabilitet. Väljare i Tyskland och deras syn på demokrati, media, frågor och partier i ljuset av CNEP-studierna 2017, 2021, 2024" analyserar utvecklingen inför 2025 års federala val. Studien bygger på omfattande befolkningsundersökningar om valen 2017, 2021 och EU-valen 2024 och visar på allvarliga förändringar, särskilt i mediasammanhang. Prof. Dr Thorsten Faas, som leder studien, framhåller att förändringen i parti- och medielandskapet leder till förändrade uppfattningar och polarisering. Medan den allmänna ekonomiska situationen i allt högre grad uppfattas som negativ, bedömer människor sin individuella ekonomiska situation som stabil och positiv överlag. Dessa resultat stämmer överens med observationen att AfD-anhängare intar en skeptisk inställning till demokratins funktionalitet och att det finns tydliga skillnader i uppfattning, särskilt bland unga med låg utbildningsnivå.

Att stödja media är särskilt viktigt i detta sammanhang. TikTok, en plattform som i stort sett var okänd 2017, har nu vuxit i inflytande. Samtidigt grundades Alliance Sahra Wagenknecht (BSW) i januari 2024, vilket illustrerar de dramatiska förändringarna i partisystemet och understryker behovet av att hantera dessa nya omständigheter. Studien visar att grundläggande aspekter av liberal demokrati som fria val och media åtnjuter starkt stöd, medan specifika uppfattningar och åsikter är mycket polariserade. Forskningens slutrapport finns tillgänglig online och ger djupare insikter i metoderna och slutsatserna.

Desinformation och dess faror

En annan analys av Bertelsmann Foundation visar att 84 procent av människorna i Tyskland uppfattar avsiktligt spridd falsk information på Internet som ett allvarligt problem. Över 81 procent av de tillfrågade ser desinformation som ett allvarligt hot mot demokratin och den sociala sammanhållningen. Dessa fakta understryker det larm som uttryckts av Daniela Schwarzer, stiftelsens styrelseledamot, som understryker att farorna med falsk information inte bara äventyrar valprocessen, utan också avsevärt undergräver förtroendet för politik, partier och media. Över 54 procent av de tillfrågade anser att problemet med desinformation ägnas för lite uppmärksamhet.

Dessutom tror mer än 90 procent att desinformationsspridare specifikt vill påverka människors åsikter. Nära kopplingar mellan desinformation och kontroversiella frågor som immigration, hälsa, krig och klimatförändringar visar på de utmaningar som samhället står inför. Med tanke på dessa omständigheter är det viktigt att utveckla strategier för att bekämpa falska nyheter och förbättra mediekunskapen.

Sociala mediers roll

Sociala medier, som blev populära vid millennieskiftet, spelar en ambivalent roll i detta dynamiska landskap. Enligt Federal Agency for Civic Education möjliggör sociala medier människor att ansluta och gör det lättare att dela information, men de kan också bidra till offentlig fragmentering. Kritiker varnar för att politiskt deltagande via sociala medier ofta inte har önskat inflytande på samhället och att det splittrade informationslandskapet äventyrar sammanhållningen.

Inflytandet från sociala medier är betydande. I den federala valkampanjen 2021 sa 50 procent av förstagångsvälgarna att de främst fick sin information via sociala medier. Samtidigt framgår det att tillgång till information via sociala medier inte alltid leder till ökad politisk utbildning. Detta leder till ett komplext samspel mellan medieanvändning, politisk kunskap och individuella attityder. Utmaningarna ligger i att identifiera hur sociala medier formar uppfattningar om frågor och vilka åtgärder som är nödvändiga för att främja en informerad och engagerad allmänhet. Denna balansgång mellan möjligheter och risker blir allt mer aktuell i dagens politiska debatter.