De hemlösas psykiska hälsa: alarmerande studieresultat!

De hemlösas psykiska hälsa: alarmerande studieresultat!

En aktuell studie av den juridiska psykologgruppen vid medicinska fakulteten i Berlin undersöker hemlösas psykiska hälsa. Forskningen inkluderar data från 112 hemlösa individer, varav 40 % var kvinnor, med en medelålder på 44 år och en genomsnittlig hemlöshet på fyra år. Resultaten av denna studie visar på signifikant ökade nivåer av psykisk stress, en hög nivå av hopplöshet, alkoholproblem och en hög viktimiseringsfrekvens bland de drabbade. Centralt i resultaten är identifieringen av offer som en framträdande riskfaktor för psykiska problem, särskilt bland yngre hemlösa och personer med invandrarbakgrund. Studien belyser behovet av omfattande psykosociala insatser för att förbättra den psykiska hälsan hos denna utsatta grupp. Hela artikeln publicerades med öppen tillgång i tidskriften "Criminal Behavior and Mental Health" ( Länk till studien ).

Situationen för hemlösa i Tyskland är alarmerande. Under 2018 levde omkring 678 000 människor utan fast adress. En betydande andel av denna grupp lider av psykisk ohälsa. Enligt en annan studie kommer nio av tio hemlösa att uppleva en psykisk ohälsa under sin livstid. Beroende är det vanligaste problemet bland hemlösa, följt av depression och ångestsyndrom. Det som är oroande är att hos två tredjedelar av de drabbade fanns den psykiska sjukdomen redan innan man blev hemlös. Den genomsnittliga perioden mellan de första symptomen och att förlora ditt hem är sex och ett halvt år.

Den psykiska hälsans utmaningar

Sambanden mellan hemlöshet och psykisk ohälsa är komplexa. Psykisk ohälsa uppstår ofta före hemlöshet, men kan också uppstå som en följd av hemlöshet. Andreas Jung, ett exempel på detta problem, upplevde en eskalering i sitt alkoholmissbruk under sin tid som student i Marburg, vilket i slutändan ledde till hemlöshet. Efter flera motgångar sökte han tillslut hjälp i en självhjälpsgrupp och lyckades övervinna missbruket. Ändå halkade han i mitten av 30-talet in i psykos med vanföreställningar och hallucinationer, vilket ledde till hans tvångsinläggning på ett psykiatriskt sjukhus. Hans hyresvärdinna vid tillfället gav honom besked om sin lägenhet och ett vräkningsbesked följde.

Andreas Jung har bott i stödboende i många år, fått stöd och äntligen hittat en egen lägenhet. Han beskriver sitt nuvarande liv som stabilt och innehållsrikt. Hans erfarenheter visar hur viktig tillgången till psykiatriska och sociala stödtjänster är, särskilt i tider av urbanisering och sociala förändringar, såväl som den extra bördan av covid-19-pandemin, vilket ytterligare ökade befintliga nackdelar.

Behov av tvärvetenskapliga förhållningssätt

Forskning bekräftar den höga förekomsten av psykisk ohälsa bland hemlösa. En tysk metaanalys visar att upp till 77,4 % av de drabbade har psykiska störningar. Frågor som marginalisering och tillgång till stöd är fortfarande stora utmaningar. Många hemlösa har svårt att få medicinsk eller psykologisk hjälp, ofta på grund av bristande information och administrativa hinder.

Internationella studier tyder på att uppsökande behandlingsstrategier och lågtröskeltillgänglighet kan ha positiva effekter på retention i bostäder och symtom på psykisk ohälsa. Framtida biståndsprojekt skulle kunna dra nytta av involvering av de tidigare drabbade och användningen av digitala medier. I slutändan kräver kampen mot hemlöshet ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och ett aktivt engagemang från de berörda i utformningen av stöderbjudanden för att motverka social utslagning och uppnå en hållbar förbättring av levnadsvillkoren. ( Süddeutsche rapporterar om situationen och PMC ger ytterligare insikt i utmaningarna.)