Jordförstöring: En global kris hotar vår livsmedelstrygghet!

Jordförstöring: En global kris hotar vår livsmedelstrygghet!

Den 19 juni 2025 inleddes den andra dagen av fältkursen i Namibia med en spännande förmiddag ledd av Dr Stefan Liehr. Hans föredrag om "Understanding Socio-Ecological Systems (SES)" belyste vikten av vändpunkter i ökenspridning. Dr Liehr förklarade hur även små ekologiska eller sociala förändringar kan ha allvarliga effekter på ekosystemen. Dessa fynd är särskilt relevanta för långsiktigt hållbar markförvaltning.

Som en del av en gruppövning uppmuntrades deltagarna att identifiera olika faktorer som påverkar marksystem. Fokus låg på överbetning, ekonomisk press, intressentsamverkan samt buskintrång och vegetationstäcke. Syftet var att utveckla feedbackloopar och ledningsstrategier för att undvika eller specifikt utlösa tipppunkter. Komplexiteten och sammanlänkningen av ekologiska och sociala processer i betesskötseln lyftes imponerande fram.

Fokus på biologisk mångfald och markhälsa

Efter lunch, Dr Clara Nesongano en session om bedömning av biologisk mångfald. Hon diskuterade begreppet biologisk mångfald samt olika bedömningsmetoder och deras roll i ett föränderligt klimat. Dr. Mark Bilton utökade diskussionen med input om forskningsdesign, och betonade vikten av tydligt definierade forskningsfrågor. "Försök inte svara på allt – svara väl på en bra fråga", var hans kärnbudskap.

Doktoranden Lisa-Maricia Schwarz presenterade relevanta indikatorer för att bedöma gräsets nedbrytningsstatus, inklusive aspekter som jordförlust, marktäckning och produktivitet. Dessa indikatorer är avgörande för effektiva förvaltningsåtgärder. Katrin Zimmer höll ytterligare en föreläsning om att bedöma jordlagrets nedbrytningsstatus och markens roll i ekosystemen. Särskild tonvikt lades på vikten av organiskt kol i marken som en nyckelindikator på deras hälsa.

I ett bredare sammanhang tittar EU-kommissionen på problemet med markförstöring i sin nya World Atlas of Desertification. Tibor Navracsics, kommissionär för utbildning, kultur, ungdom och idrott, påpekade att jordbruksproduktionen och samtidigt den bevattnade arealen har ökat avsevärt under de senaste 20 åren, vilket avsevärt har påverkat jordens kvalitet. Atlasen ger beslutsfattare relevanta insikter om orsakerna till markförstöring och möjliga åtgärder.

Enligt Atlas är över 75 % av jordens landyta försämrad och mer än 90 % av marken kan vara försämrad till 2050. Denna utveckling har långtgående sociala och ekonomiska konsekvenser; En yta motsvarande 67 gånger Belgien försämras varje år. Afrika och Asien är särskilt drabbade av detta. Ekonomiska förluster på grund av markförstöring belastar den globala ekonomin med cirka 10 % av den årliga ekonomiska produktionen. Detta i sin tur främjar matosäkerhet, klimatförändringar och migration.

Behov av handling och lokala lösningar

Utmaningarna är enorma. Mellan 1970 och 2012 minskade antalet sötvattensarter med imponerande 81 %. Experter uppskattar att de globala skördarna kan falla med nästan 10 % till 2050, med länder som Indien, Kina och länder i Afrika söder om Sahara som drabbas särskilt. Växtproduktionen där skulle till och med kunna halveras. Försämringen av jordkvaliteten på grund av överdriven användning av gödningsmedel i Asien och brist på gödseltillförsel i Afrika är ett annat exempel på denna dynamik.

För att motverka negativ utveckling är det viktigt att hitta lokala lösningar. Atlasen rekommenderar en kombination av ökad skörd, växtbaserad näring och minskad matförlust som möjliga åtgärder för att bromsa markförstöring och skydda biologisk mångfald. Utvecklingen på detta område är avgörande för att möta utmaningarna med jordbruksexpansion och klimatförändringar.

För mer information kan du läsa rapporten från Universitetet i Potsdam, rapporten om ökenspridning från Europeiska kommissionen och den Jordatlas se.