Forskning i Arktis: Professor Rex vinner ett välkänt vetenskapspris!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Prof. Markus Rex från University of Potsdam får NOMIS Award 2025 för sin forskning om Arktis och molnprocesser.

Prof. Markus Rex von der Universität Potsdam erhält den NOMIS-Award 2025 für seine Forschung zur Arktis und Wolkenprozessen.
Prof. Markus Rex från University of Potsdam får NOMIS Award 2025 för sin forskning om Arktis och molnprocesser.

Forskning i Arktis: Professor Rex vinner ett välkänt vetenskapspris!

Den 17 oktober 2025 kommer Prof. Markus Rex, en ledande atmosfärisk forskare vid Alfred Wegener Institute (AWI) och professor i atmosfärsfysik vid University of Potsdam, att tilldelas det prestigefyllda NOMIS Award. Detta pris är ett av de mest begåvade internationella vetenskapspriserna och delas ut till Tyskland för tredje gången i år, men för första gången till ett Helmholtz-center. Rex, som ledde MOSAiC-expeditionen från hösten 2019 till hösten 2020, är ​​känd för sin tvärvetenskapliga forskning som undersöker samspelet mellan hav, is, atmosfär och ekosystem i Arktis.

MOSAiC-expeditionen inkluderade hundratals forskare från 19 länder. Det syftar till att få en bättre förståelse för de komplexa processer i Arktis som är avgörande för det globala klimatet.

Fördjupning i molnprocesser

Rex kommer att investera prispengarna i sitt nya projekt "Deepcloud", som syftar till att kvantifiera molnens reaktion på global uppvärmning. Artificiell intelligens används för att modellera molnprocesser och använda nya observationsdata från AWIs polarstationer och satellitdata.

En central utmaning inom klimatforskningen är att förstå aerosoler, som har en betydande inverkan på molnbildning och klimat. Dessa små partiklar spelar en viktig roll i Arktis värmebalans. Väteånga kondenserar på aerosoler, vilket påverkar frysningen av vattendroppar och därmed leder till bildandet av snöflingor. Trots framskridande forskning om aerosoler, särskilt inom MOSAiC-projektet, är kunskapen om deras sammansättning och källor i det centrala Arktis under vintern fortfarande begränsad. [MOSAIC Expedition] rapporterar att ett av de viktigaste ämnena som bildar aerosoler i centrala Arktis är dimetylsulfid. Denna gas produceras av metaboliska processer av alger och andra marina mikroorganismer.

Jod och dess effekter

Dessutom bekräftar en forskargrupp från forskningsnätverket CLOUD att jod från öppet hav skulle kunna främja molnbildning. Dessa jodångor, förstärkta av havsissmältning, kan bilda aerosolpartiklar som fungerar som kondensationskärnor för moln. Med tanke på att över två tredjedelar av jorden är täckt av moln och deras egenskaper påverkar den globala temperaturen, är det av stor vikt att förstå hur mänskliga aktiviteter och naturliga processer samverkar för att påverka aerosolbildningen.

CLOUD-experimentet, utfört av ett internationellt konsortium av 21 institut, studerar dessa processer i en av de renaste experimentmiljöerna i världen. Forskarna har visat att jod aerosoler kan bildas snabbare än andra typer, vilket potentiellt leder till en ond cirkel: Smältande packis leder till mer jod i atmosfären, vilket i sin tur påskyndar molnbildning och havsissmältning.

Sammantaget visar aktuell forskning att de komplexa interaktionerna mellan aerosoler, molnbildning och klimat i Arktis fortsätter att vara centrala för att förstå den globala uppvärmningen. NOMIS-priset, som nu delas ut till Prof. Rex, är ett viktigt steg för att ta itu med dessa vetenskapliga frågor.