Stavning omtänkt: Språkvetare kräver reformer i undervisningen!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Upptäck Nanna Fuhrhops forskning om stavning vid universitetet i Potsdam och dess betydelse för tyska lektioner.

Entdecken Sie die Forschung von Nanna Fuhrhop zur Rechtschreibung an der Universität Potsdam und deren Bedeutung für den Deutschunterricht.
Upptäck Nanna Fuhrhops forskning om stavning vid universitetet i Potsdam och dess betydelse för tyska lektioner.

Stavning omtänkt: Språkvetare kräver reformer i undervisningen!

Den 26 juni 2025 hettas diskussionen om tysk ortografi upp igen. Nanna Fuhrhop, en känd lingvist och professor i tysk lingvistik vid universitetet i Potsdam, sysslar intensivt med detta ämne. Fuhrhop, som också utsågs till tyska stavningsrådet, hävdar att många människor kan skriva bra intuitivt och kritiserar den traditionella undervisningen i stavningsregler i tyska lektionerna.

I sitt arbete "Spelling Separately and Together: Core and Periphery: Spelling Didactic Consequences from this Distinction" undersöker Fuhrhop hur stavningsundervisningen bör utformas för att göra rättvisa åt eleverna. Hon lägger särskild vikt vid att förståelse av rummet är av central betydelse när man lär sig skriva. Fuhrhop ser stavning som en tillämplig färdighet som går utöver att bara stava den och argumenterar för att värdet av en text inte bör mätas enbart genom dess stavning.

Stavning och dess didaktik

Fuhrhop framhåller att texter med bra innehåll ofta utvärderas negativt på grund av små stavfel. Numera är det viktigt att fokusera på de läshjälpmedel som stavningen ger. Enligt Fuhrhop är andelen ord som berörs av undantag jämförelsevis liten, endast omkring 5 till 10 %, och minst 90 % av det tyska ordförrådet följer tydliga regler. Det kan innebära att det är lättare för många att lära sig stava än vad man traditionellt tror.

Utmaningarna med att undervisa i stavning kompliceras också av historiska försök att standardisera tysk stavning, vilket Fuhrhop kritiserar. Ditt krav på bättre formulerade regler, utan att alltid kräva tydliga regelverk, illustrerar frågans komplexitet. Hon visar också att stavningsdidaktiken har utvecklats markant under de senaste 25 åren, och gått bort från metoder som kopiering och memorering mot ett perspektiv som fokuserar på nybörjare.

Hus-garagemodellen

En central aspekt av modern stavningsdidaktik är den så kallade hus-garagemodellen, som utvecklats av Ursula Bredel. Denna modell använder stavelseprincipen och hjälper eleverna att lära sig fyra konstruktionsmönster som är viktiga i skrift. Medan vissa barn förstår dessa lagar intuitivt, behöver andra explicita förklaringar. Målet är att skriva rätt utan att hela tiden behöva tänka.

Lärare står dock inför utmaningen att sätta sig in i denna modell, som ibland upplevs som komplicerad. Detta gör det desto viktigare att ta upp ämnet tidigt i klassen så att eleverna kan skriva utan svårighet på lång sikt. Modellen och dess principer behandlas också i läroböcker för gymnasienivå 1, som "Deutsch kombi plus 5" och "Deutsch rechner 5".

Fuhrhops arbete och forskning, inklusive hennes omfattande studier av "gränsfall av morfologiska enheter", syftar till att förstå stavning som en integrerad del av läs- och skrivprocessen. Deras värdefulla insikter och förslag har potential att på djupet förändra sättet att lära ut stavning och blåsa nytt liv i en debatt som har pågått i decennier.