Videoaktivism på den sociala webben: Nya strategier för politisk protest!

Videoaktivism på den sociala webben: Nya strategier för politisk protest!

Användningen av videor på den sociala webben har etablerat sig som ett viktigt verktyg för sociala och politiska debatter. Med anledning av det pågående forskningsprojektet ”Attention strategier of video activism on the social web” blev det tydligt att civilsamhällets oro som engagemang för mänskliga rättigheter, miljöskydd och motstånd mot krig ofta är svåra att förmedla. För att nå en bredare publik måste aktörer utveckla innovativa sätt att designa, producera och distribuera videor. Som Babelsbergs filmuniversitet ( Filmuniversitet ) rapporter, strategier för videoaktivism visar både möjligheter och risker i samband med politiska dispyter på den sociala webben.

Forskningsprojektet, som leds av Dr. Chris Tedjasukmana från Free University of Berlin, samt Prof. Dr. Jens Eder och Prof. Dr. Britta Hartmann, är dedikerat till att granska kampanj- och mobiliseringsvideor från olika icke-statliga organisationer. Denna analys fokuserar på långsiktiga strategier och spontana taktiker för att skapa politisk uppmärksamhet. Att identifiera åtgärder för att effektivt skapa och distribuera videoinnehåll är en av de viktigaste utmaningarna som kommer att undersökas under perioden 2018 till 2021. Projektet finansieras av Volkswagen Foundation.

Utmaningar och dilemman

Ett centralt problem inom videoaktivism är de regleringar som ställs av webbalgoritmer, som gynnar innehåll från partier, företag och politisk propaganda. Till detta kommer den ökande mängden webbvideor som finns tillgängliga, vilket kan leda till övermättnad och medkänsla bland tittarna. Aktörer från icke-statliga organisationer och aktivistgrupper använder därför kreativa reklamstrategier för att fånga användarnas uppmärksamhet. Detta inkluderar originalvideor och användning av hashtags, som #BlackLivesMatter, för att få ytterligare synlighet.

De inblandade står dock inför ett ständigt dilemma mellan etiska normer och behovet av att effektivt sprida sitt budskap. Dessa spänningar formar diskursen om effektiviteten av politisk kommunikation i den digitala tidsåldern. Forskningen följer på det tidigare projektet "Motion Images 2.0" och syftar till att öka medvetenheten om den aktuella utvecklingen och öka mediekompetensen.

Digitalt deltagande och demokrati

I samband med digitalt deltagande och dess inflytande på demokrati och civilsamhällets engagemang är det inte förvånande att sociala nätverk spelar en viktig roll. De analytiska ansatserna visar hur mycket antalet sociala relationer har ökat genom dessa plattformar. Som Federal Agency for Civic Education ( bpb ) förklarar att nätverkande kan ses som en ny valuta för popularitet, där sociala medier revolutionerar den snabba spridningen av vädjanden om hjälp och solidaritet.

Studieresultaten illustrerar dock också riskerna med den digitala världen: mobilisering av stöd är mycket beroende av tillgången på resurser, individuell motivation och att effektivt vända sig till målgruppen. Förändringen i mobiliseringsdynamiken har inneburit att personligt förhållningssätt är avgörande för aktivt deltagande. Sociala nätverk möjliggör direktkontakt, men kan också leda till en flod av förfrågningar om hjälp och stöd, vilket undergräver potentiella supportrars engagemang.

En annan aspekt som kommer att vara viktig för framtida forskning är i vilken utsträckning det digitala civilsamhället har förmåga att skapa demokratifrämjande kulturer liknande den analoga världen. Samtidigt som misstron mot institutioner kan öka, erbjuder digitala plattformar också utrymme för medborgare att agera aktivt och kontrollerande inom den politiska diskursen.