Klimatförändringar hotar arktiska ekosystem: Kelps i fara!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Forskare vid universitetet i Bremen studerar glaciärsmältning, klimatförändringar och deras effekter på arktiska ekosystem och biologisk mångfald.

Forschende der Uni Bremen untersuchen Gletscherschmelze, Klimawandel und deren Auswirkungen auf arktische Ökosysteme und Biodiversität.
Forskare vid universitetet i Bremen studerar glaciärsmältning, klimatförändringar och deras effekter på arktiska ekosystem och biologisk mångfald.

Klimatförändringar hotar arktiska ekosystem: Kelps i fara!

Glacial smältning i de arktiska fjordarna har djupgående effekter på marina ekosystem, särskilt på mikrobiomet av brunalger som kallas kelps. En aktuell studie av forskare vid universitetet i Bremen som en del av flera EU-projekt visar att förändringarna orsakade av klimatförändringarna inte bara hotar den ekologiska balansen, utan också kan få betydande socioekonomiska konsekvenser.

Kelps bildar täta undervattensskogar och spelar en central roll i det arktiska kustekosystemet. Klimatförändringarna orsakar uppvärmning i Arktis över det globala genomsnittet, vilket påskyndar smältningen av snö, glaciärer och permafrost. Det resulterande smältvattnet ändrar vattenparametrar i fjordarna, inklusive salthalt och ljustillgänglighet.

Förändringar i kelpmikrobiomet

Smältvattnet för med sig mikronäringsämnen som natrium, magnesium och kalium samt skadliga ämnen som kadmium, bly och kvicksilver i vattnet. Överraskande nog visar kelps som påverkas av detta en 72% ökad kvicksilverhalt jämfört med mindre kontaminerade kelps. Dessa förändringar leder också till en påverkan på kelpmikrobiomet, vilket kan få allvarliga konsekvenser för dessa algers ekologiska funktion.

Förändringarna i kelpens ekosystem kan ha kaskadeffekter genom hela näringskedjan. Predatorer som livnär sig på dessa alger kan uppleva minskad tillväxt och reproduktion, vilket kan resultera i negativa effekter på biologisk mångfald och stabilitet i arktiska vatten. Det finns också risk för bioackumulering av skadliga ämnen i näringsväven.

Nya livsmiljöer genom smältande glaciärer

Liknande utveckling kan också observeras i andra regioner. De alpina glaciärernas reträtt som ett resultat av den globala uppvärmningen skapar nya livsmiljöer, ofta kallade pionjärhabitat. Dessa områden åtnjuter ett högt värde för biologisk mångfald i den schweiziska alpregionen. Ett pågående forskningsprojekt tittar på mikrobiell biologisk mångfald i dessa nyskapade livsmiljöer och undersöker om lokal och regional biologisk mångfald är i fara av klimatförändringar.

Den centrala frågan i detta projekt rör effekterna av glaciärsmältning och upptining av permafrost på olika organismer, inklusive växter, svampar, bakterier och virus. Att studera dessa pionjärhabitat är avgörande för att få en bättre förståelse för de genetiska förändringarna i biologisk mångfald och för att utveckla exempel på hållbara strategier för att hantera klimatpåverkan, såsom användningen av kelpbaserad havsbruk.

De Petersbergsstiftelsen betonar att dessa förändringar också erbjuder nya möjligheter. I synnerhet anses den höga biosorptionspotentialen hos kelps som trivs i förorenade vatten som en möjlig miljövänlig metod för utvinning av sällsynta jordartsmetaller (fytominering). Dessa sällsynta jordartsmetaller är nödvändiga för modern teknik, inklusive förnybar energi och elektroteknik.

Slutligen förtydligar resultaten av studien, publicerade i specialisttidskriftenVetenskapliga rapporter, de långtgående och ibland farliga effekterna av klimatförändringar på de arktiska och alpina ekosystemen och deras biologiska mångfald.