Ny förståelse: Det är så vår hjärna specifikt filtrerar information!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Forskare vid universitetet i Bremen visar hur timingen av nervsignaler påverkar informationsbehandlingen i hjärnan.

Forschende der Universität Bremen zeigen, wie das Timing von Nervensignalen die Informationsverarbeitung im Gehirn beeinflusst.
Forskare vid universitetet i Bremen visar hur timingen av nervsignaler påverkar informationsbehandlingen i hjärnan.

Ny förståelse: Det är så vår hjärna specifikt filtrerar information!

Forskare vid universitetet i Bremen har gjort betydande framsteg inom hjärnforskningen och ger djupare insikter om hur den mänskliga hjärnan bearbetar information. Denna upptäckt kan få långtgående konsekvenser för förståelsen av neurologiska sjukdomar som Alzheimers och ADHD. Forskarna visar i synnerhet att tidpunkten då en signal träffar nervceller är avgörande för hur information bearbetas uni-bremen.de rapporterad.

I sin studie visade forskarna under ledning av Andreas Kreiter och Eric Drebitz att vår hjärna specifikt bearbetar information när den anländer vid specifika tidpunkter, nämligen under korta faser av hög nervcellsaktivitet. Detta fenomen beskrivs ofta som cocktailpartyeffekten, där hjärnan kan fokusera på en enda röst i en bullrig miljö. Men fram till nu var det oklart hur hjärnan väljer ut och bearbetar relevant information. Genom att studera den selektiva ledningen av stimuli hos rhesusapor kunde forskarna uppnå insiktsfulla resultat.

Mekanismer för informationsbehandling

Ett nyckelresultat i studien är att överföringen av information i hjärnan beror på timing. Neuroner uppvisar aktivitet som växlar i cykler på 10 till 20 millisekunder, med perioder av ökad och minskad mottaglighet. En signal måste anlända exakt kort före toppen av den aktiva fasen för att ha ett avgörande inflytande på neuronernas beteende, framhåller Dr Eric Drebitz i t-online.de. Som en del av sina experiment fann teamet att artificiella signaler bara påverkade nervcellernas aktivitet om de placerades i rätt tidsfönster – men felaktiga tider ledde till störningar i uppgiftsbearbetningen.

Dessa fynd öppnar nya perspektiv på de mekanismer som styr selektivitet i informationsbehandling. Studien, som publicerades i den välrenommerade tidskriften "Nature Communications", ger inte bara grundläggande insikter i hur hjärnan fungerar, utan också värdefulla impulser för utveckling av mer exakta modeller för diagnos och behandling av neurologiska sjukdomar.

Relevans för medicin och teknik

Resultaten av forskningsarbetet är av stor betydelse för medicinen. De skulle kunna hjälpa till att bättre förstå problemen med selektiv bearbetning och informationslagring vid sjukdomar som Alzheimers och ADHD. Med en förbättrad förståelse för de neuronala mekanismerna kan nya metoder för behandling av dessa sjukdomar utvecklas. Dessutom har fynden potential att främja utvecklingen av hjärn-dator-gränssnitt och artificiell intelligens genom att hjälpa till att förstå interaktionerna i hjärnan mer exakt.

De pågående forskningsprojekten vid Ernst Strüngmann-institutet behandlar intensivt frågor om selektiviteten i synkroniseringsprocesser och den funktionella hierarkin av hjärnområden. Med nya inspelningstekniker som erbjuder högre rumslig upplösning är målet att förstå nervcellers aktivitet ännu bättre mpg.de skissade.