Att stärka unga: Ny plattform för mental hälsa i Niedersachsen!

Att stärka unga: Ny plattform för mental hälsa i Niedersachsen!

På uppdrag av Niedersachsens kulturministerium har MSH Medical School Hamburg utvecklat en ny onlineplattform som uteslutande riktar sig till 14 till 19-åriga studenter. Webbplatsen youthstaerken-niedersachsen.de har som mål att stärka ungas psykiska hälsa och erbjuda dem lågtröskelorientering och konkret hjälp. Detta initiativ gör det möjligt för ungdomar att stödja varandra och utveckla en bättre förståelse för psykisk ångest.

Behovet av sådana erbjudanden blir allt tydligare, särskilt i tider då sociala spänningar, kriser och falska rapporter ökar. Utbildningsminister Julia Willie Hamburg framhåller att plattformen är tänkt att hjälpa unga att prata om sina utmaningar och hitta lösningar. Innehållet tar hänsyn till de ungas mångfald och olika livsperspektiv.

Innehållet i plattformen

Webbplatsen ger bred tillgång till information om psykisk hälsa och ökar medvetenheten om psykisk ångest. Förutom materialstöd får inte bara elever, utan även deras föräldrar och lärare tillgång till arbetsblad och kontaktpersoner. Särskilt anmärkningsvärt är möjligheten att vid behov involvera vuxna vårdgivare eller specialistpersonal. Prof. Dr. Mathias Kauff, Prof. Dr. Johanna Schröder och Prof. Dr. Sebastian Trautmann leder detta projekt, där även studenter från Statens elevråd och anställda från skolor och myndigheter var aktivt involverade.

WHO uppmärksammar de växande utmaningarna för ungdomars psykiska hälsa. Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen 11 % av ungdomarna visar tecken på problematiskt beteende i relation till sociala medier, med flickor (13 %) mer drabbade än pojkar (9 %). Dessutom är 36 % av ungdomarna ständigt i kontakt med vänner online, en siffra som stiger till 44 % för 15-åriga flickor. Dessa höga siffror visar hur brådskande frågan är.

Medieanvändning och dess konsekvenser

En stor andel unga, nämligen 34 %, spelar digitala spel varje dag, varav 22 % är aktiva i minst fyra timmar på speldagar. Problematiskt spelbeteende drabbar främst pojkar (16 %), medan endast 7 % av flickorna drabbas. Dessa beteenden är ofta förknippade med beroendeliknande symtom och störningar i det dagliga livet. Tidigare studier visar att problemanvändare har lägre psykiskt och socialt välbefinnande och även högre missbruk.

Dr Hans Henri P. Kluge från WHO framhåller behovet av mediekunskap och efterlyser åtgärder som åldersbegränsningar för sociala medier. Syftet är att sätta unga människor i en bättre position att fatta välgrundade beslut om sina onlineaktiviteter. Detta är i linje med WHO:s rekommendationer som kräver större investeringar i hälsofrämjande skolmiljöer och evidensbaserade program.

En differentierad analys visar också på könsspecifika skillnader i spelbeteende. Pojkar leker inte bara oftare, de är också mer benägna att utveckla problematiska vanor. Därför är det viktigt att insatserna är åldersanpassade, könskänsliga och kulturellt lämpliga. För att främja digital läskunnighet är utbildning för pedagoger och vårdpersonal också nödvändig för att bättre stödja unga människor.