Ideella organisationers politiska engagemang: rättigheter och gränser i fokus!

Ideella organisationers politiska engagemang: rättigheter och gränser i fokus!

I den aktuella debatten om ideella organisationers politiska verksamhet påpekade Dr Ruben Rehr, MJur (Oxford), jurist i Hamburg och lektor i skatterätt vid Bucerius Law School, de komplexa ramvillkoren. I det senaste avsnittet av videoserien "Fofftein" förklarar han under vilka förutsättningar en ideell organisation kan bli politiskt aktiv. Bestämmelserna om ideell ställning och kraven i partifinansieringslagen är av övervägande betydelse.

Federal Finance Court (BFH) har gjort det klart att ideella företag som eftersträvar politiska syften inte uppfyller ett välgörande syfte. Det innebär att politisk verksamhet är tillåten, men måste ske inom en snäv rättslig ram. Ideella organisationer får ägna sig åt politisk verksamhet om detta tjänar ett specifikt syfte, vilket är förankrat i 52 § andra stycket i skattelagen (AO). Rehr framhåller att en förenings stadgar tydligt måste definiera vilka syften den eftersträvar för att inte äventyra sin ideella status.

Den politiska aktivitetens subtiliteter

Den juridiska distinktionen mellan politisk verksamhet och ideell verksamhet påverkas av partilagen. Detta kräver identifiering av givare för belopp över 500 euro och specifika rapporter för större belopp. Ideella företag är skyldiga att inte stödja direkt partipolitik för att följa lagkrav och undvika eventuellt återkallande av ideell status.

Vissa organisationer får dock delta i politisk verksamhet. Resultaten av högsta domstolsbeslut visar att ideella miljöföreningar får delta i demonstrationer och stödja till exempel politiska förändringar så länge de förblir politiskt neutrala. En idrottsförening kan också delta i en miljödemonstration utan att förlora sin ideella status, så länge detta är en tillfällig aktivitet.

Rättspraxis och dess effekter

BFH:s senaste rättspraxis visar tydliga gränser, men också utrymme för politiskt engagemang. Beslut som Attac-organisationen, som förespråkade konkreta politiska mål som införandet av en skatt på finansiella transaktioner och 30-timmarsveckan, illustrerar svårigheten. Attacs ideella status upphävdes eftersom domstolarna antog att det fanns ett specifikt politiskt krav. Dessa beslut tyder på att medborgarutbildning inte lätt kan användas för att motivera specifika politiska ståndpunkter.

Utrymmet för politisk verksamhet är dessutom nära kopplat till organisationens lagstadgade mål. Politisk verksamhet ska vara tydligt förankrad i stadgarna. Skattedomstolarna kan inte införa förbud mot politisk verksamhet, men organisationer förlorar ofta sina skatteprivilegier om deras verksamhet inte motsvarar de lagstadgade syftena.

Sammanfattningsvis kan sägas att ideella organisationer kan vara politiskt aktiva så länge som denna verksamhet är förenlig med sitt lagstadgade syfte. Men utmaningarna och juridiska gränserna för dessa åtaganden belyses ständigt av pågående diskussioner inom den ideella scenen, förstärkta av införandet av ett lobbyregister och av aktuella domstolsbeslut ( law-school.de, bundestag.de, skala-campus.org ).