Psykosocial stress efter transplantationer: nya standarder sätts!

Psykosocial stress efter transplantationer: nya standarder sätts!

Patienter som genomgår en organtransplantation utsätts ofta för betydande psykisk stress. Det blev tydligt i en ny studie utförd av Nele Reinsberg och kollegor vid universitetssjukhuset Hamburg-Eppendorf (UKE). Högt Medical School Hamburg Det är avgörande att genomföra regelbundna undersökningar för att upptäcka psykiska problem tidigt. Hittills finns det dock knappast några praktiska instrument skräddarsydda för dessa patienters specifika behov.

Studien med blandade metoder utvecklade transplantationsspecifika problemlistor som används både före och efter solida organtransplantationer. Dessa problemlistor kan användas som ett snabbt och lättanvänt screeningverktyg för att identifiera psykosocial stress. Huvudmålet med detta initiativ är att minska patienters lidande och erbjuda dem adekvat stöd.

Validering av psykologiska screeninginstrument

Ett viktigt kompletterande instrument är Transplant Effects Questionnaire (TxEQ), vars tyska version (TxEQ-D) nyligen validerades. Resultaten, som kommer från analysen av 370 patienter efter hjärt-, lung-, lever- och njurtransplantationer, visar en hög grad av överensstämmelse med den engelska originalversionen. Hur Academia.edu rapporterade, visade TxEQ-D samma faktorstruktur och jämförbara psykometriska egenskaper, särskilt vid bedömning av oro för transplantation.

Dessa resultat visar att TxEQ-D är ett användbart verktyg i psykosomatisk forskning. En annan fördel är valideringen med SF-36, ett välkänt verktyg för livskvalitetsmätning för att utvärdera patienternas känslomässiga reaktioner.

Multidisciplinär vård för transplanterade patienter

Den psykologiska stress som transplanterade patienter upplever kan förvärras av psykologiska samsjukligheter som depression och ångestsyndrom. Dessa psykologiska faktorer kan inte bara påverka hälsotillståndet, utan kräver ofta medicinska insatser, som t.ex Medicinsk tidskrift höjdpunkter. De nya S3-riktlinjerna kommer därför att fastställa viktiga standarder för psykosocial diagnostik och behandling.

Riktlinjerna, som har tagits fram av ett antal specialistföreningar, tar upp nyckelfrågor som riskerna för att inte följa medicinering efter transplantationen. Detta är viktigt eftersom icke-vidhäftning kan avsevärt försämra prognosen efter transplantation.

Psykosociala insatser är därför viktiga och rekommenderas särskilt på ett multimodalt sätt för att förbättra följsamheten. Den höga förekomsten av psykologiska samsjukligheter, som sträcker sig från 12-60 % för depression före till 40 % efter transplantation, visar på det akuta behovet av omfattande stöd.

Sammantaget kan man säga att kombinationen av specifika problemlistor och validerade frågeformulär som TxEQ-D erbjuder en solid grund för tidig upptäckt och behandling av psykosocial stress. Att genomföra dessa undersökningar kan ge ett avgörande bidrag till att förbättra livskvaliteten för transplanterade patienter.