Juridisk kandidat kämpar för reproduktiv rättvisa och generationer!

Juridisk kandidat kämpar för reproduktiv rättvisa och generationer!

Diskussionen om reproduktiva rättigheter har blivit mer intensiv de senaste åren. Professor Dr. Henrike von Scheliha, en välrenommerad jurist med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, har specialiserat sig på sin forskning om detta ämne. I en intervju betonade hon att reproduktiv rättvisa inte bara har juridiska utan också sociala dimensioner. Hennes mål är att stärka ungas röster i politiska processer, särskilt med hänsyn till de utmaningar som uppstår till följd av förändrade demografiska förhållanden.

Von Scheliha bestämde sig tidigt för att studera juridik eftersom hon letade efter ett ämne som kombinerade intensivt språkarbete och social relevans. Hon avslutade sina studier i Köln och Paris. Hon forskar just nu på familje- och arvsrätt och har särskilt fokus på självbestämmandefrågor som är viktiga både i början och i slutet av livet. De centrala ämnena för hennes forskning inom familjerätt är föräldraskap, barns rättigheter och barns och ungas demokratiska deltagande.

Tvärvetenskapliga ansatser inom forskning

2024 grundade von Scheliha och två kollegor forskningsnätverket "ReproGerecht". Syftet med detta nätverk är den tvärvetenskapliga forskningen om reproduktiva rättigheter och förbättringen av diskursen om reproduktiv rättvisa i samhället. I synnerhet är ämnena preventivmedel, abort, äggdonation och internationellt surrogatmödraskap i centrum för diskussionen. Hon framhåller att jämställdhet och intersektionella aspekter spelar en väsentlig roll i detta sammanhang.

I den aktuella samhällsdiskussionen ser experter som von Scheliha att attackerna mot reproduktiva rättigheter inte bara påverkar individuella livsbeslut, utan också ifrågasätter djupgående sociala makt- och egendomsförhållanden. I många länder blir dessa rättigheter alltmer begränsade, vilket ses som en del av större kamper om sociala reproduktionsförhållanden under kapitalismen. Detta tillvägagångssätt kräver ett intersektionellt politiskt-ekonomiskt perspektiv som förstår social reproduktion som en del av den övergripande sociala angelägenheten och inte bara som biologisk reproduktion.

Framtidsinriktad forskning

Med tanke på de förutspådda demografiska förändringarna, där en av tre personer kommer att vara över 65 år 2050, ser von Scheliha behovet av att överväga jämlikhet mellan generationerna som en ytterligare forskningsdimension. Hon framhåller att det är viktigt hur ungas perspektiv återspeglas i den politiska diskursen. Hon ser ett framtida råd som en möjlighet att göra dessa röster hörda.

I sitt dagliga arbete värdesätter von Scheliha mångfalden av undervisning, publikationer, projekt och utbyte med studenter. Den största utmaningen för henne är dock tidshantering eftersom hon arbetar med många projekt samtidigt. I juni 2024 flyttade hon till Hamburg för att tillträda sin professur och talar positivt om stadens livlighet, dess kulturella mångfald och samspelet mellan människor.

Debatten om reproduktiva rättigheter förblir därför inte bara en juridisk fråga, utan snarare en oro för samhället som helhet som kommer att fortsätta att öka i betydelse under de kommande åren. Den ständigt föränderliga verkligheten för reproduktiva rättigheter kräver ett aktivt engagemang i politisk och social diskussion.

Hur Juridisk kurs rapporterar är social reproduktion under kapitalismen nära kopplad till maktförhållanden och exploatering. Förhållningssättet att förstå reproduktiva rättigheter som en del av större samhälleliga kamper är avgörande för framtida forskning och politisk utbildning.

För ytterligare information om ämnena för Prof. Dr. Du kan också hitta en detaljerad översikt om Henrike von Scheliha Kön öppet.