Högerpopulismen på väg upp: Varför mitten vacklar

Högerpopulismen på väg upp: Varför mitten vacklar

Den 9 mars 2025 förändrades de politiska landskapen i Tyskland och Europa ytterligare. En ny studie från universitetet i Mannheim belyser utvecklingen sedan slutet av 1970-talet. Det visar att centrumpolitikers försök att närma sig högerpopulistiska positioner ofta inte ger de önskade väljarvinsterna. Istället tenderar väljarna att förbli lojala mot "originalerna" som AfD. Genom att anamma högerpopulistisk retorik riskerar konservativa partier att förlora väljare till AfD, vilket är en oroande trend.

Särskilt den mångåriga diskussionen om migration har fått politiker som Olaf Scholz och Friedrich Merz att gå mer mot högerpositioner. Merz trodde att han kunde vinna tillbaka väljare från AfD, men hans taktik misslyckades, vilket satte honom och delar av CDU under press. Angela Merkel uttryckte oro för att Merz långsiktiga strategi var ohållbar.

Högerpopulism i europeisk kontext

Trenden mot normalisering av högerpopulistiska partier sedan 1980-talet är inte bara ett tyskt fenomen. Liknande utveckling kan observeras i andra europeiska länder. I Österrike vann FPÖ under Herbert Kickl 28,85 % av rösterna i valet till nationalrådet 2024 och är nu den starkaste kraften. Även i Tyskland fick AfD upp till 30 % av rösterna i lokala och nationella val 2014, särskilt i delstaterna Sachsen och Thüringen. Prognoser tyder på att det potentiellt kan nå 20 % i det federala valet 2025.

Denna utveckling stämmer överens med en bredare analys i Europa, där högerpartier har fått inflytande i många länder. Italiens premiärminister Giorgia Meloni och hennes konservativa allians har en kraftfull närvaro på den politiska arenan, medan Marine Le Pen fortsätter att dominera migrationsdiskussionen i Frankrike. Framväxten av högerpopulistiska partier präglas ofta av antidemokratisk och rasistisk förbittring och utnyttjar krissituationer som coronapandemin och kriget i Ukraina.

Social påverkan och motstånd

Hans Böcklerstiftelsen påpekar att antidemokratiska attityder inte bara finns i samhällets utkanter, utan också är utbredda i centrum. Missnöje med sociala förhållanden, förvärrat av Corona-krisen, spelar en avgörande roll för mottagligheten för högerpopulistiska ideologier. 61 % av AfD:s väljare håller med om konspirationsmyter om pandemin och visar paralleller till liknande tendenser i samband med Ukrainakriget.

Det aktiva civila samhället har dock potential att motverka högertrenden. Efter omröstningar gick hundratusentals ut på gatorna för att protestera mot normaliseringsrättigheter. Ett starkt engagemang från fackföreningar kan också vara till hjälp för att minska antidemokratiska attityder i samhället.

Sammanfattningsvis kan man säga att normaliseringen av högerpopulismen i Tyskland och Europa avslöjar djupare sociala snedvridningar. Politiska institutioner ställs inför utmaningen att återvinna befolkningens förtroende, samtidigt som diskursen om migration, social ojämlikhet och krisen med demokratiska värden är mer akut än någonsin. Mer än någonsin är det viktigt att förstå orsakerna till framväxten av högerpopulistiska partier och att utveckla effektiva motstrategier.

Leuphana rapporterar att... | Böcklerstiftelsen analyserar antidemokratiska attityder... | Deutschlandfunk observerar internationella trender...