Kollektivförhandlingarnas autonomi stärkts: nattarbetsavgifterna ökade jämnt!

Kollektivförhandlingarnas autonomi stärkts: nattarbetsavgifterna ökade jämnt!

Den 10 april 2025 gjorde den federala författningsdomstolen det klart i ett banbrytande avgörande att de kollektiva förhandlingarna är bundna av den allmänna principen om jämlikhet i grundlagen. Detta beslut påverkar särskilt reglerna om nattarbetstillägg och kan få långtgående konsekvenser för kollektivavtalsautonomi. Domstolen fann att alla anställda ska behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för ojämlik behandling. Skillnaden mellan olika tillägg på 25 % för regelbundet arbetande nattskiftsanställda och 50 % för irreguljärt anställda ansågs otillåten eftersom det inte fanns något objektivt skäl för denna differentiering.

I förfarandet vidtog arbetsgivarna åtgärder mot ett beslut från Federal Labour Court, som hade beordrat justering av tilläggsavgifterna. Detta föreskrev ett tillägg på 50 % för alla nattarbetare och åberopade artikel 3.1 i grundlagen, som inte bara hänvisar till anställdas rättigheter, utan också tydligare definierar de tillägg som ska beviljas. Arbetsgivarna lämnade in konstitutionella klagomål med hänvisning till artikel 9.3 i grundlagen, som skyddar föreningsfriheten. Ändå fann den federala författningsdomstolen att de kollektiva förhandlingarnas engagemang för principen om jämlikhet var okränkbar.

Kollektiva förhandlingars autonomi och principen om jämlikhet

Domen har en tydlig och direkt koppling till kollektivavtalsautonomi. Domarna slog fast att de kollektiva förhandlingarna har "primär korrigerande befogenhet" för att rätta till omotiverad ojämlik behandling. Det innebär att domstolar får ingripa, men bara om avtalsparterna inte fullgör sitt ansvar. Vid översynen av regelverket är det fortfarande oklart hur arbetsdomstolarna kommer att reagera om avtalsparterna misslyckas med att göra en rättelse. Relevansen av denna dom sträcker sig långt utöver de förfaranden som diskuteras här och skulle även kunna få inverkan på ett stort antal andra kollektivavtal och deras bonusbestämmelser.

De konstitutionella klagomålen som lämnats in av professorer och advokater som Prof. Dr. Jacobs och Prof. Dr. Malorny, omfattade över 35 000 sidor och anger vikten av denna fråga. Den exakta effekten av beslutet på befintliga kollektivavtal och framtida rättspraxis återstår att se, särskilt när det gäller EG-domstolens krav på antidiskrimineringslagstiftning.

Rättspraxis och kollektivavtal

Den federala författningsdomstolens beslut baseras på den tidigare rättsliga ramen, som ser kollektivavtal som centrala rättskällor inom arbetsrätten. Dessa avtal reglerar kollektivavtalsparternas och tredje parts rättigheter och skyldigheter och har både en avtalsrättslig och normativ inriktning. Standardiseringen av avtalsparterna sker i enlighet med principen om likabehandling, vilket kräver ytterligare förtydliganden i gällande rättspraxis. Federal Labour Court hade differentierade bonusbestämmelser tidigare, men denna praxis har nu ifrågasatts av författningsdomarna.

Detta grundläggande beslut skulle inte bara kunna forma den framtida praxisen av nattarbetesbonus, utan också belysa de allmänna principerna om kollektiva förhandlingars självständighet och likabehandling i ett bredare sammanhang. I framtiden kan avtalsparterna möta nya utmaningar då de ställs inför kraven i principen om jämlikhet och att säkerställa rättvisa arbetsvillkor.

För framtiden är den lagstiftningsmässiga och juridiska acceptansen av beslutet fortfarande avgörande för att uppfylla kraven på likabehandling i anställningsförhållandet och samtidigt bevara den kollektiva förhandlingsautonomi. Inverkan på antidiskrimineringslagstiftningen och eventuella reaktioner från EG-domstolen är fortfarande oavgjorda. Diskussionen om reformen och anpassningen av kollektivavtalen kommer säkerligen att stimuleras av denna dom.

law-school.de rapporterar att... | legal-lawyer-krau.de uppger att... | bundesverfassungsgericht.de ger information om...