Circadian Rhythms: Nyckeln till hälsosamt åldrande hos kvinnor!

Circadian Rhythms: Nyckeln till hälsosamt åldrande hos kvinnor!

Dygnsklockan spelar en avgörande roll för att reglera många fysiologiska processer, inklusive sömn-vakna cykler, metabolism, hormonutsöndring och immunfunktion. Aktuell forskning visar att det finns betydande skillnader i dygnsrytm mellan män och kvinnor, delvis beroende på hormonella fluktuationer och genetiska faktorer. Dessa skillnader blir särskilt påtagliga under åldrande och klimakteriet hos kvinnor, som t.ex Medical School Hamburg rapporterad.

Dygnsrytmstörningar kan få allvarliga konsekvenser, inklusive sömnlöshet, humörsvängningar och metabola störningar. En grupp forskare bestående av Dr. Deeksha Malhan, Dr. Müge Yalcin, Prof. Dr. Angela Relógio och andra kollegor från NobodyToldMe av sisu health GmbH och University of Würzburg har lanserat en prospektiv studie som tar upp detta problem. Syftet med denna studie är att bidra till dygnsmedicin och ge nya insikter om tidsbaserade livsstilsinterventioner för att stödja hälsosamt åldrande hos kvinnor.

Orsaker till sömn-vaken rytmstörningar

Dygnsrytmstörningar i sömn- och vakenrytm kan ha både inre och yttre orsaker. Även om de inre orsakerna inte är specificerade, är de externa orsakerna olika. Detta inkluderar:

• Jetlag, insbesondere bei Reisen von West nach Ost,
• unregelmäßige Schichtarbeit oder Arbeitszeiten,
• häufiges Zubettgehen und Aufwachen zu unterschiedlichen Zeiten,
• lange Zeit im Bett verbringen,
• geringe Sonnenlichteinwirkung oder Blindheit,
• Einnahme bestimmter Medikamente oder illegaler Drogen.

En vändning av sömnrytmen inträffar ofta, särskilt hos sjukhuspatienter som väcks på natten och utsätts för lite solljus under dagen. Olika typer av dygnsrytmstörningar i sömn-vakna rytmer har dokumenterats, inklusive fördröjd sömnfassyndrom, där drabbade går och lägger sig sent och vaknar sent.

De biologiska klockornas roll

Dygnsrytm är fysiska, mentala och beteendemässiga förändringar som följer en daglig cykel och reagerar på ljus och mörker. Dessa rytmer finns inte bara hos människor utan också hos djur, växter och mikrober. Studiet av dessa rytmer kallas kronobiologi. En central biologisk klocka, suprachiasmatic nucleus (SCN), spelar en avgörande roll genom att synkronisera alla biologiska klockor i kroppen. SCN tar emot information från ögonen och påverkar därmed sömnreglering och andra kroppsfunktioner.

Nyligen har forskare börjat titta närmare på effekterna av skiftarbete och nattljusexponering på dygnsrytmer. Störda dygnsrytmer är kända för att vara kopplade till kroniska hälsotillstånd som sömnstörningar, fetma, diabetes, depression och bipolär sjukdom. Brist på produktion av serotonin, som huvudsakligen produceras under djup sömn, kan också leda till sömnstörningar och andra psykologiska problem. Läkare höjdpunkter.

Resultaten av den aktuella forskningen kan hjälpa till att utveckla lösningar på befintliga sömnstörningar såväl som andra hälsoproblem kopplade till dygnsrytm. Resultaten av dygnsmedicin erbjuder därför lovande metoder för att på ett hållbart sätt förbättra livskvaliteten, särskilt för äldre kvinnor.