Farväl till Prof. Dr. Volker Roelcke: En genomgång av medicinsk historia

Farväl till Prof. Dr. Volker Roelcke: En genomgång av medicinsk historia

Den 21 juni 2025 kommer Medical Teaching Centre vid Justus Liebig University of Giessen (JLU) att vara platsen för ett viktigt avskedssymposium för den respekterade medicinska historikern Prof. Dr. Volker Roelcke. Evenemanget börjar klockan 10.00 och slutar klockan 16.30. En hälsning kommer att hållas av Prof. Dr. Jürgen Lohmeyer, dekanus vid Medicinska fakulteten.

Prof. Roelcke har i sin karriär särskilt fokuserat på medicinens historia under nationalsocialismen och psykiatrins historia. Han har också sysslat intensivt med den medicinska forskningens etik på människor. Han var grundande ordförande för Lancet Commission on Medicine and National Socialism och är också medlem av National Academy of Sciences Leopoldina.

Förväntade bidrag och talare

Många kända experter från olika städer och länder väntas till avskedssymposiet. Tillkännagivna talare inkluderar:

• Walter Bruchhausen (Bonn)
• Herwig Czech (Wien)
• Christoph Gradmann (Oslo)
• Simon Duckheim (Gießen)
• Hans-Georg Hofer (Münster)
• Joachim Jacob (Gießen)
• Anthony Kauders (Keele)
• Michael Knipper (Gießen)
• Katharina Kreuder-Sonnen (Köln)
• Etienne Lepicard (Jerusalem)
• Maike Rotzoll (Marburg)
• Thomas Schlich (Montreal)
• Heinz Schott (Bonn)
• Sascha Topp (Berlin)
• Amir Teicher (Tel Aviv)

Media uppmanas att rapportera om symposiet. Pressen kan kontaktas via Simon Duckheim, Michael Knipper och Andreaüger.

Forskningssamarbete om nationalsocialism

I medicinsk historia under nationalsocialismen är också ett femårigt forskningssamarbete mellan Paul J. Weindling och Centrum för vetenskapsforskning värt att nämna. Detta samarbete inkluderar tre betydande delprojekt som tar upp specifika aspekter av medicinsk praxis och deras historiska implikationer.

• Opfer medizinischer Forschung im Nationalsozialismus: Hier liegt der Fokus auf den Erfahrungen und Reaktionen der Opfer medizinischer Experimente zwischen 1933 und 1945, insbesondere in geschlossenen Institutionen wie Ghettos und psychiatrischen Kliniken.
• Rassifizierung der Forschung: Diese Studie untersucht die Auswirkungen der Zwangsforschung auf die Medizin nach dem Zweiten Weltkrieg, insbesondere durch Auswertung von Dissertationen und Habilitationen, die bisher weniger erforscht wurden.
• Vertreibung und Wiederansiedlung verfolgter Mediziner: Das letzte Projekt beleuchtet die Geschichten weniger bekannter Ärzte und Heilberufe, die emigrieren mussten und deren Wiedereingliederung in die Gesellschaft und den Beruf.

Syftet med denna forskning är att dokumentera de bestående effekterna på det tyska forskningslandskapet. Offerrapporter samt databaser och biografier arkiveras och lagras digitalt för att fungera som värdefulla resurser för både aktuell och framtida forskning.

För ytterligare information om ämnena medicinsk historisk forskning och kommande evenemang är JLU:s webbplats en informativ kontaktpunkt: JLU Giessen. Forskning om medicin under nationalsocialismen är oupplösligt kopplad till att komma överens med historiska orättvisor och är fortfarande av stor social relevans.