Demografisk nödsituation i Ryssland: Putins desperata kamp för framtiden!

Demografisk nödsituation i Ryssland: Putins desperata kamp för framtiden!

Tisdagen den 1 april, klockan 18.00, kommer en föreläsning av Ivan Krastev med titeln "The Return of the Future and the Last Man: Politics of Demographic Imagination" att äga rum på Research College for Human Sciences i Bad Homburg. Krastev, född 1965, är ordförande för Center for Liberal Strategies i Sofia och Albert Hirschman Permanent Fellow i Wien. Hans analys kommer att fokusera på demokratins framtid och anledningarna till att många människor vänder sig bort från den. Evenemanget öppnas av prof. Johannes Völz, en amerikansk forskare och medtalare för John McCloy Transatlantic Forum. Deltagande kräver anmälan senast 27 mars kl anmelde@forschungskolleg-humanwissen.de.

Krastev har gjort sig ett namn genom sina regelbundna bidrag till Financial Times och har publicerat flera böcker de senaste åren, bland annat "Ljuset som slocknade" (2021) och "European Twilight" (2017). Hans verk har belönats med Jean Améry-priset för europeiska uppsatser (2020) och Lionel Gelber-priset (2020). John McCloy-föreläsningarna, där Krastev talar, har redan hållits av välkända personligheter som Charles A. Kupchan och Sigmar Gabriel och belyser viktiga ämnen i transatlantiska förbindelser.

Demografiska utmaningar i Ryssland

Krastevs föreläsning äger rum mot bakgrund av globala demografiska förändringar. Särskilt Ryssland står inför en betydande befolkningsminskning, vilket president Vladimir Putin uppfattar som ett allvarligt problem. Sedan Sovjetunionens slut har landet förlorat omkring 17 miljoner människor. Fertilitetstalen i många samhällen, inklusive Ryssland, faller kraftigt, och många länder når inte de nivåer som krävs för att upprätthålla befolkningen. Detta påverkar både rika och fattiga nationer såväl som sekulära och religiösa samfund.

Könsspecifik dödlighet i Ryssland är extremt hög; I genomsnitt lever kvinnor nästan 12 år längre än män. Den nuvarande demografiska situationen uppfattas av Putin som ett säkerhetsproblem eftersom det hotar hans makt och Rysslands inflytande. Prognoser tyder på att landets befolkning kan krympa till mellan 74 och 112 miljoner år 2100. Med tanke på dessa utmaningar kan kriget i Ukraina ses som ett försök att integrera etniska ryssar och utöka befolkningen. Annekteringen av Krim 2014 tillförde cirka 2,4 miljoner etniska ryssar till Ryssland.

Putins politik för befolkningsbevarande

Putins politiska tankesätt ser på den demografiska nedgången som ett existentiellt hot, tolkat som en form av krig mot utplåningen av den ryska kulturen. Kreml skyller låga födelsetal på västerländska influenser, särskilt feminism och hbtq-politik. Putin och hans anhängare fruktar att västvärlden försöker undergräva Rysslands demografiska vitalitet.

Dessutom är kriget i Ukraina medvetet kopplat till massbortförandet av barn som smugglas till Ryssland och adopteras in i familjer. Så Putin ser Ukraina som en potentiell källa för framtida ryska medborgare. Denna dynamik representerar inte bara en geopolitisk konflikt, utan också en djupgående demografisk utmaning som i grunden skulle kunna förändra Rysslands sociala struktur.