Kämpa för frihet: Forskare försvarar sig mot Trump!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Goethe-universitetet i Frankfurt analyserar Trump-administrationens inverkan på akademisk frihet och utbildning.

Die Goethe-Universität Frankfurt analysiert die Auswirkungen der Trump-Administration auf Wissenschaftsfreiheit und Bildung.
Goethe-universitetet i Frankfurt analyserar Trump-administrationens inverkan på akademisk frihet och utbildning.

Kämpa för frihet: Forskare försvarar sig mot Trump!

Trumpadministrationen driver en aggressiv kampanj mot ett flertal universitet i USA, vilket får allvarliga konsekvenser för forskning och undervisning. En nyligen genomförd undersökning bland unga amerikanska forskare vid Goethe-universitetet visar på stor oro för akademisk frihet i USA. Vissa forskare föredrar till och med att inte återvända till USA. Det finns farhågor för att regeringen kan påverka läroplaner inom humaniora, samhällsvetenskap och geovetenskap. Unga forskare påverkas särskilt av denna utveckling och ser deras karriär- och livsplaner i fara. puk.uni-frankfurt.de rapporterar att Heike Schäfer, en tysk-amerikansk forskare, är oroad över de ökande kampanjerna för att förbjuda böcker i USA.

Sedan 2021 har dessa förbud på folk- och skolbibliotek skjutit i höjden. Under läsåret 2023/24 inleddes över 10 000 förbudsförfaranden och mer än 4 200 titlar har redan förbjudits. Denna tendens har fått det litterära samfundet att reagera på pågående tryck med kreativa raderingar av välkända texter, så kallade "raderingar".

Reaktioner och utveckling vid universiteten

Universiteten motsätter sig alltmer Trump-administrationens krav. Harvard University har till exempel tvistat mot ett beslut som nekar utländska studenter tillträde. Denna förordning trädde i kraft i maj 2025 och berör cirka 6 800 elever som redan är inskrivna. Trots domstolsbeslutet som gav Harvard rätt, har den amerikanska regeringen ännu inte utfärdat några nya visum för utländska studenter och utbytesstudenter. Utrikesminister Marco Rubio instruerade också ambassaderna att inte boka nya möten för visumansökningar. Detta visar regeringens aggressiva kurs, som också resulterar i riktade hot mot vetenskapsmän, vilket ses som en central strategi för Trump-administrationen.

Dessa åtgärder resulterade i betydande ekonomiska nedskärningar. Under de första veckorna av sin andra mandatperiod skar Trump drastiskt ned finansieringen till forskningsbyråer och universitet. Dessa ekonomiska nedskärningar är inte bara begränsade till Harvard. Omfattande nedskärningar väntar också på US Science Foundation (NSF) och National Institute of Health (NIH). Det uppskattas att 65 % av de anställda vid Environmental Protection Agency (EPA) kan förlora sina jobb, medan NIH kan säga upp cirka 1 165 forskare, ofta utan förvarning trots goda prestationer.

Politiskt inflytande på forskning

Dessutom fortsätter Trump-administrationen en strategi för politisk påverkan på vetenskapligt arbete genom personalbeslut. Ett exempel på detta är utnämningen av Jared Isaacman till NASA-chef, vilket väcker frågor om forskningens oberoende. Redan under Trumps första mandatperiod tvingades forskare att censurera sig själva och resultaten förvrängdes eller undertrycktes medvetet. Metoder som det senaste direktivet att geologer endast kan bedöma klimatförändringarnas effekter fram till 2040 illustrerar den kontroll som utövas. Advokaten Lauren Kurtz beskriver denna utveckling som en konsolidering av "kriget mot vetenskapen".

För att motverka dessa attacker på vetenskapen har många vetenskapsmän och organisationer gått samman och grundat rörelsen "Stand Up for Science". Protester och demonstrationer planeras över hela landet för att försvara vetenskapligt oberoende och integritet. Det finns också krav på en "lag om vetenskaplig integritet" för att förhindra framtida påverkan.

Denna utveckling uppmärksammas inte bara i USA utan även internationellt. Tyskland och andra europeiska länder skulle kunna dra nytta av utvandringen av forskare som upplever svårigheter på grund av den nuvarande politiska situationen i USA. Tyskland ligger för närvarande på fjärde plats i rankingen "Highly Cited Scientists", vilket understryker behovet av ett starkt akademiskt landskap i Europa.

Sammanfattningsvis kan man säga att det vetenskapliga landskapet i USA löper stor risk av politiska ingrepp och ekonomiskt osäkra förhållanden. Effekterna kan ses inte bara i minskade anslag, utan också i det aldrig tidigare skådade politiska inflytandet på forskningsresultat och metoder. Deutschlandfunk lyfter fram hur förlusten av akademisk frihet under Trump uppfattas som alltmer hotfull, medan tagesschau.de analyserade de långsiktiga konsekvenserna av denna politik.