Nytt EU-projekt TRACE-PD: Revolutionerande forskning om tidig Parkinsons diagnos

Nytt EU-projekt TRACE-PD: Revolutionerande forskning om tidig Parkinsons diagnos

Ett nytt europeiskt projekt kallat TRACE-PD kommer att lanseras den 1 juni 2025. Huvudsyftet med detta samarbetsprojekt är att förbättra förståelsen av Parkinsons sjukdom i dess tidiga skeden, innan de första symptomen uppträder. Samordningen utförs av Philipps University of Marburg under ledning av Prof. Dr. David Pedrosa. Detta initiativ, som har en total budget på cirka 1,3 miljoner euro, finansieras av EU:s forskningsinitiativ Joint Program – Neurodegenerative Disease Research (JPND). Marburg-delen av detta projekt får nationell finansiering från det federala ministeriet för utbildning och forskning (BMBF) på 266 000 euro.

TRACE-PD undersöker centrala mekanismer för sjukdomsprogression och syftar till att identifiera nya biomarkörer. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hjärnans motståndskraft och kompensationsmekanismer. För detta ändamål analyseras multicenterdatauppsättningar från patienter i den tidiga fasen av sjukdomen. Dessa analyser omfattar moderna metoder som EEG, MEG, PET, SPECT och MRI. Det finns också ett internationellt samarbete, som även omfattar studier vid Karolinska Institutet i Stockholm, för att forska om effekten av kompensatoriska processer i dopaminersättningsterapier.

Faserna av Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är den vanligaste formen av Parkinsons syndrom i Tyskland. Kursen är vanligtvis uppdelad i två faser: det prodromala stadiet och den kliniska fasen. I prodromalstadiet, som kan vara flera år, finns knappast några motoriska symtom. Men depressiva sinnesstämningar, förstoppning, förlust av luktsinne och REM-sömnstörningar är vanliga biverkningar. I den kliniska fasen visar sig dock motoriska symtom och förvärras med tiden. Även om dessa lätt kan behandlas med medicin i början, minskar effektiviteten allt mer.

Förloppet av Parkinsons sjukdom är uppdelat i fem stadier:

• Stadium 1: Symptome wie Zittern auf einer Körperseite, kaum Einfluss auf den Alltag.
• Stadium 2: Verstärkung der Symptome, Bewegungseinschränkungen auf beiden Seiten, Schwierigkeiten beim Erledigen alltäglicher Aufgaben.
• Stadium 3: Deutliche Bewegungsverlangsamung, erhöhtes Sturzrisiko, Einschränkungen im Alltag.
• Stadium 4: Voll ausgeprägte Symptome, schwere Beeinträchtigungen, eingeschränkte Selbstständigkeit.
• Stadium 5: Fortgeschrittene Symptome, erhebliche Beinschmerzen und Steifheit, häufige Betreuung notwendig.

Behovet av biomarkörer

En av de stora utmaningarna inom Parkinsons forskning är utvecklingen av terapier som kan ha en bestående inverkan på sjukdomsförloppet. För närvarande är behandlingen i första hand symtomatisk. Identifieringen av biomarkörer är avgörande. Dessa mätbara biologiska indikatorer skulle kunna göra det möjligt att upptäcka sjukdomsprocessen tidigt och på så sätt främja utvecklingen av sjukdomsmodifierande terapier.

Ett betydande framsteg gjordes med upptäckten av felveckat alfa-synuklein i cerebrospinalvätska eller blod. Detta biomarkörbaserade tillvägagångssätt kan möjliggöra tidig diagnos, potentiellt upp till tio år innan debuten av motoriska symtom. En ny fröförstärkningsanalys (SAA) ger 97 % noggrannhet för detektion av alfa-synuklein, vilket representerar ett genombrott inom diagnostisk teknologi.

Forskningen syftar till att möjliggöra övergången från symtomatiska till förebyggande personanpassade terapeutiska tillvägagångssätt år 2040. Professor Brit Mollenhauer betonar att realistiska framsteg inom Parkinsons forskning kan förväntas inom de närmaste ett till två decennier. Hon är säker på att utvecklingen av nya terapier och diagnostiska verktyg kommer att förbättra livskvaliteten för patienter med Parkinsons.