EU:s jordbrukspolitik i korthet: reformer i fokus fram till 2028!

EU:s jordbrukspolitik i korthet: reformer i fokus fram till 2028!

Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik (CAP) står inför djupgående förändringar. Från 2028 planerar EU-kommissionen en omfattande reform av sin jordbrukspolitik och den tillhörande finansieringen. I detta sammanhang har Sebastian Lakner, jordbruksekonom och professor vid universitetet i Rostock, publicerat en ny bok för att förklara EU:s jordbrukspolitiks komplexa strukturer på ett begripligt sätt. Verket, med titeln "The EU's Common Agricultural Policy – ​​Past, Reforms and Present", kommer att publiceras av Springer-Verlag i september 2025. Högt uni-rostock.de Boken syftar till att förklara utvecklingen av jordbrukspolitiken sedan 1950 och att analysera den i samband med globala politiska förändringar efter andra världskriget.

I Tyskland är cirka 875 900 personer sysselsatta inom jordbruket. Denna sektor omfattar cirka 255 000 jordbruksföretag som odlar cirka 16 miljoner hektar, vilket motsvarar mer än 50 % av landets yta. Varje år flödar omkring 7,2 miljarder euro av skattebetalarnas pengar till stöd för den gemensamma jordbrukspolitiken. De senaste protesterna 2024 lyfte fram missnöjet inom jordbruket, vilket Lakner ser som en indikation på behovet av reformer. Han konstaterar att reformdebatter ofta bara uppmärksammas i specialistkretsar.

Förändringar i jordbrukspolitiken

Den gemensamma jordbrukspolitiken har genomgått totalt sex betydande reformer sedan den infördes 1962. De senaste stora förändringarna inkluderar reformerna 2013 och 2021, som påverkar finansieringsperioderna 2014-2020 och 2023-2027. Den senaste omvandlingen trädde i kraft i januari 2023. Den rättsliga grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken är baserad på fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 38 till 44. Ett flertal förordningar har antagits, inklusive förordning (EU) 2021/2115, som reglerar stödet till de strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken, och förordning 216, 12, 216 och 216, EU ledning. Dessa reformer syftar inte bara till ekonomisk, utan även till social och miljömässig hållbarhet inom jordbruket, som t.ex europarl.europa.eu förklaras i detalj.

Reformagendan föreslår att man eftersträvar tio specifika mål för perioden 2023-2027. Detta inkluderar strävan efter rättvisa inkomster, konkurrenskraft, klimatskydd, miljöskydd samt främjande av biologisk mångfald och kunskap. För att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken mer effektivt har nationella strategiska planer införts som gör det möjligt för medlemsstaterna att utveckla sina egna metoder för att genomföra jordbruksstrategier.

Lakners kommande bok ger en detaljerad översikt över den politiska ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och dess inverkan på jordbruket. Den är utformad som ett uppslagsverk för studenter, forskare och anställda i föreningar och icke-statliga organisationer och kommer att finnas tillgänglig i tryck samt i PDF- och ePub-format för cirka 40 euro. Lakner skrev boken för att skapa ett heltäckande arbete för att förstå jordbrukspolitiken, som också pekar på de kommande reformerna.