Den fascinerande historien om huvudbyggnaden vid universitetet i Greifswald

Den fascinerande historien om huvudbyggnaden vid universitetet i Greifswald

Den 24 april 2025 fyller universitetet i Greifswalds huvudbyggnad 275 år. En byggnad som inte bara har arkitektonisk betydelse, utan också berättar en händelserik historia. Den nya byggnaden inleddes 1750 när den gamla huvudbyggnaden, en tidigare byggnad från 1591, var i allvarlig förfall. Professor Andreas Mayer, som också blev rektor 1750, såg denna nybyggnad som både en strukturell nödvändighet och en möjlighet till självförverkligande.

Efter nästan 160 år kunde den gamla byggnaden endast repareras på ett provisoriskt sätt. Efter den väpnade konflikten var brådskande renovering nödvändig, vilket i slutändan ledde till uppförandet av den nya huvudbyggnaden. Idag inkluderar detta aulan, rektoratet och centrala lokaler som är väsentliga för den akademiska verksamheten.

Konstruktionen och dess användning

Den nya huvudbyggnaden designades ursprungligen för att kombinera offentliga och privata utrymmen. På första våningen fanns en stor föreläsningssal, som nu används som konferensrum, medan ovanför fanns universitetsbiblioteket, numera aula. Dessutom fanns små föreläsningssalar, ett anatomiskt rum och ett naturhistoriskt skåp på första och andra våningen.

På östra och västra sidan fanns tjänstelägenheter för professorer som också höll privata läsningar. Rådssalen, där rektorn och hennes sekreterare arbetar idag, fungerade som mötesrum för professorerna. I källaren fanns två arkiv som rymde viktiga dokument.

Forskningen av Dr Elisabeth Heigl

Vetenskapsmannen Dr. Elisabeth Heigl har intensivt behandlat huvudbyggnadens historia. Hon gjorde många intressanta upptäckter i sin avhandling och under sitt arbete som universitetsarkivarie. Hon hittade en av sina mest anmärkningsvärda i bokföringsböckerna, som dokumenterar vardagliga logistiska utmaningar, som städning av latrinerna på gården av daglönare under vintermånaderna.

Hon beskriver den nya byggnadens historia som det förmoderna universitetets ekonomiska fall från nåden och tar upp dess multifunktionella användning. Heigl upptäckte också en märklig plan från 1750: Studentrum, så kallade burses, var ursprungligen tänkta att inrättas på vinden. Denna idé har inte längre kunnat förverkligas sedan 1650-talet på grund av skador på den tidigare byggnaden. Dr Heigl föreställer sig hur det skulle vara om det fanns ett litet studenthem på vinden i den nuvarande huvudbyggnaden, vilket skulle kunna vara ett intressant tillskott till campus.

Den historiska utvecklingen av huvudbyggnaden illustrerar inte bara universitetets strukturella utveckling, utan ger också insikter i tidens sociala och ekonomiska förhållanden. Beslutet att bygga en ny byggnad, som togs för 275 år sedan, har fortfarande en bestående inverkan på universitetet i Greifswald och dess studenter idag.

Ytterligare information om byggnadens historia och betydelse finns uni-greifswald.de och campus1456.uni-greifswald.de att läsa.